Kroppens organ

SKELETTET

Uppgift 1:

Läs sidan 178-179 i biologiboken.

Vad heter skelettets delar?

Skelettet:

a: Nyckelben

b: Skulderblad

c: Bröstben

d: Revben

e: överarmsben

f: Armbågsben

g: Strålben

h: Handlovsben

i: mellanhandsben

j: fingerben

k: höftben

l: höftben

m: blygdben

n: höftkula

o: lårben

p: knäskål

q: skenben

r: vadben

s: mellanfotsben

t: tåben

u: vristben

v: hälben

Ryggraden:

A: 7 halskotor

B: 12 bröstkotor

C: 5 ländkotor

D: korsben och svanskotor

E: kota

F: utskott

G: Disk

Kraniet:

1. kranium

2. Pannben

3. Tinningben

4. Näsben

5: okben

6. överkäksben

7. underkäksben

8. nackben

Uppgift 2:

Besvara dessa frågor om skelettet.

1. Ta reda på hur många ben människans skelett består av!

Människans skelett består av över 200 olika ben.

2. Skelettet har tre viktiga funktioner. Vilka?

Skelettets tre viktiga funktioner är att tack vare skelettet får vi stadga, det vill säga att vi kan stå upp och faller inte ihop i en klump. Det andra är att vissa av skelettets delar skyddar organ som finns i kroppen. Kraniet skyddar vår hjärna och är som en hjälm, våra revben skyddar våra lungor och vårt viktigaste organ som vi behöver för att leva, hjärtat. I de större skelettbenen finns det en röd benmärg som bildar både vita och röda blodkroppar. Vita blodkroppar är något vi behöver eftersom dem skyddar oss mot infektioner. Röda blodkroppar behöver vi också för att de är dem som har hand om transportera syre och koldioxid i kroppen.

3. Förklara hur det kommer sig att ryggraden är både rörlig och stötdämpande!

Ryggraden består av kotor och sitter på varandra i en lång rad. Mellan alla kotor så finns det diskar som dem kallas som är tunna skivor med en yttre fastare ring av brosk, som är mjukare än ben, kring en geléliknande del. Diskarna hindrar kotorna från att skava mot varandra, det ger oss en rörlighet mellan kotorna och en viss stötdämpning. Ryggraden är dessutom svagt S- formad. Det gör att den är fjädrande och kan fånga upp stötar. På det här sättet skyddas hjärnan från skakningar när vi går eller springer.  

4. Vad är fontaneller?

När en bebis föds har dem något som kallas för fontaneller. Fontaneller är en mjukare del av en bebis kranium, det är därför vuxna alltid stöder bebisens huvud. 2 större fontaneller finns på hjässan och i nacken på bebisen, det finns också 2 mindre fontaneller som förekommer lateralt på kraniets båda sidor.

MUSKLERNA

s. 180-181, 183 i biologiboken

Uppgift 1:

1. Vad heter musklerna? Sök gärna fram även de latinska namnen eftersom det är de man ofta använder när man pratar om muskler, till exempel vid träning.

1. Nickmuskel

2. ansiktsmuskel

3. deltamuskel

4. stora bröstmuskler

5. biceps

6. raka bukmuskler

7. yttre sneda bukmuskler

8. raka lårmuskeln

9. skräddarmuskeln

10. nackmuskel

11. kappmuskel

12. breda ryggmuskler

13. triceps

14. sätesmuskler

15. lårets två hövande muskler

16. vadmuskel

Latinska namnet på triceps: Musculus triceps brachii

Latinska namnet på Biceps: Musculus biceps brachii

Latinska namnet på stora bröstmuskler: Musculus pectoralis major

2. Vilka muskler arbetar vid olika rörelser? Gör övningarna och känn efter vilka muskler som arbetar!

1. När man böjer huvudet fram så är det nackmusklerna som jobbar

2. när man böjer huvudet fram så är det nickmusklerna som jobbar

3. När man höjer armen rakt ut så är det biceps musklerna och deltamuskeln som jobbar

4. När man sträcker fram armarna rakt fram så är det kappmuskel och stora bröstmuskler

5. När man sträcker armarna bakåt så är det deltamuskeln, kappmuskeln och stora bröstmusklerna

6. Det är stora ryggmusklerna och de stora bröstmusklerna jobbar när man sträcker höften och böjer kroppen framåt

7. När man står på tå så är det de raka lårmusklerna och vadmusklerna.

8. När man gör en sidoböjning så är det nackmusklerna och de yttre sneda bukmusklerna

9.  När man lyfter låret snett uppåt är det raka lårmuskler och skräddarmuskeln.

10. När man lyfter låret rakt upp så är det lårmusklerna som jobbar,

Uppgift 2:

Besvara följande frågor!

Det finns tre olika typer av muskler. Vilka?

De flesta muskler har till uppgift att hålla ihop skelettets olika delar och att röra kroppen. De kallas skelettmuskler. Dem du kan styra med viljan, och därför kan du själv bestämma över dina rörelser. Hjärtats muskulatur och den glatta muskulaturen i bl. a magens och tarmarnas väggar kan du däremot inte påverka med viljan. Sammanfattningsvis så finns det skelettmuskler, hjärtats muskulatur och den glatta muskulaturen. 

Vilka skillnader finns mellan de olika muskeltyperna?

Man kan bestämma över skelettmusklerna men inte hjärtats muskulatur eller den glatta muskulaturen.

Vad behöver musklerna för att arbeta?

Musklerna behöver syre och näringsämnen som finns i blodet som transporteras från lungorna ut i musklerna. Vid lättare muskelarbete så finns det tillräckligt med syre i muskeln.

Förklara vad som händer när du får mjölksyra i musklerna!

Vid hårdare arbete, t ex vid en hård språngmarsch, så räcker syret inte till. Då bryts inte de energirika kolhydraterna ner till koldioxid och vatten, som vid vanlig förbränning. Istället bildas det mjölksyra som gör att musklerna blir trötta. Muskeln kan arbeta en kort stund md mjölksyra men får då en ”syreskuld”. Skulden ”betalas” genom ökad andning och puls. Får man vila en stund så kommer syret tillbaka till musklerna och då försvinner mjölksyran och tröttheten.

Många muskler har en antagonist. Förklara och ge exempel!

Vår kropp innehåller drygt 600 skelettmuskler. Muskler som påverkar en viss led är ofta ordnade i grupper. Muskler som har samma funktion och hjälps åt i sitt arbete kallas agonister eller synergister. Muskler som motverkar varandra kallas antagonister. De olika muskelgrupperna samspelar på ett invecklat sätt när man rör sig. Rörelserna blir därför smidiga.

HUDEN

1. Vilka 3 lager består huden av?

Hudens tre lager är överhud, läderhud och underhud. Överhuden är det tunnaste lagret och skyddar mot uttorkning, bakterier och smuts. Läderhuden är tjockare än överhuden. Den är full av blodkärl och olika typer av känselkroppar, svettkörtlar och hårsäckar. Det sista lagret är underhuden så lagrar fett och håller dig varm

2. Nämn 3 uppgifter som huden har!

Överhuden skyddar oss mot uttorkning och yttre påverkan av olika slag. Det finns inga blodkärl i den över huden. Därför får cellerna i hudens övre del ingen näring. Det bildas ett lager av döda celler – hornlager. I läderhuden finns det blodkärl. Blodkärlen levererar näring till hud cellerna och transporterar bort avfall från dem. Underhuden består mesta av fettceller. Fettet hjälper kroppen att hålla värmen. Fetter fungerar också ”stötdämpare” och som extra näring om kroppen får för lite mat.

3. Förklara vad pigment är för något.

I överhuden så finns det brunaktiga färgkorn, pigment, i olika mängde. Pigment skyddar kroppen från farlig solstrålning.  När vi solar oss ökar pigmentmängden så att huden bättre ska tåla solstrålarna, vilket leder till att vi blir solbrända.

4. Varför får vi ibland "gåshud"?

När man fryser eller blir rädd kan hårresarmuskeln dra ihop sig och man får då gåshud. Ju mer pigmentet hårstrå innehåller, desto mörkare blir det. Pigmentmängden minskar ofta med åren. Då blir håret gråaktigt, ju gråare hår ju mindre pigment har man.

5. Varför blir huden rynkig hos äldre personer?

Läderhuden innehåller också elastiska trådar som gör att den håller sig jämn och slät. Hos äldre blir huden rynkig för att den delvis saknar elasticitet.

6. Förklara hur det kommer sig att vi får pormaskar och finnar!

Talgkörtlar bildat talg som bidrar till att huden inte torkar ut. under puberteten bildas ofta mer talg i huden talgen bildar ibland en propp, pormask, i utförsgången från en talgkörtel eller hårsäck .om utförsgången infekteras så bildas en finne.

7. När du blir för varm behöver kroppen kyla ner sig. Förklara hur det går till!

Det är i läderhuden som svettkörtlarna finns, svett är kroppens sätt att kyla ner sig. Svettkörtlarna driver ut vatten med salter ur kroppen genom porer på hudytan. När svetten avdunstar kyls huden ner. Om du blir varm svettas du mer, och samtidigt strömmar det mera blod genom hudens blodkärl. Blodet kyls då av innan det går vidare in till kroppens olika delar.  På det här sättet förhindras att kroppen blir för varm.

Hjärtat och blodomloppet

Minns du?

1. Vilka är blodets viktigaste uppgifter?

Blodets viktigaste uppgift är att transportera vatten, syre, näring och värme i kroppen.

2. Hur går blodet runt i kroppen?

Blodet i kroppen går runt i kroppen genom 2 kretslopp, det stora kretsloppet och det lilla kretsloppet. Det stora kretsloppet går runt i hela kroppen och det lilla kretsloppet går ut i lungorna. De 2 kretsloppen har olika blodkärl och utgår från olika delar av hjärtat. I det lilla kretsloppet går blodet från hjärtat till lungorna och sedan tillbaka till hjärtat. I lungorna tar blodet upp syre som vi andas in och lämnar ifrån sig koldioxid som vi andas ut. I det stora kretsloppet går blodet från hjärtat genom aorta (stora kroppspulsådern) till kroppens celler och tillbaka till hjärtat igen genom 2 stora vener, hålvenerna.  I tarmarna tar blodet upp näring som sedan transporteras ut till cellerna tillsammans med syre. Alla cellerna lämnar koldioxid och annat avfall till blodet. Koldioxiden försvinner ur kroppen via det lilla kretsloppet. Annat avfall i blodet försvinner ur kroppen genom njurarna.

3. Vad består blod av?

Blodet består av 55 % blodplasma som är en svagt gulaktig vätska som till största del består av vatten. Dem andra 45 % är blodkroppar, så som vita och röda blodkroppar.  De vita blodkropparna har cellkärnor och är större än de röda. På tusen röda blodkroppar går det en vit.  De vita blodkropparnas viktigaste uppgifter är att hjälpa till vid kroppens försvar mot tillexempel virus och bakterier som kan göra oss sjuka. De röda blodkropparna är flest och ger blodet sin färg. Det är också de röda blodkropparna som transporterar syre i blodet.

4. Vilken uppgift har dem röda blodkropparna?

Det är dem röda blodkropparna som gör att blodet är rött. Färgen kommer från ett ämne som heter hemoglobin (Hb) och som innehåller järn. Hemoglobin är ett ämne som mycket lätt kan både ta upp och avge syre. Det är med hjälp av hemoglobinet som de röda blodkropparna har hand om syretransporteringen till cellerna ute i kroppen.

5. Hur mycket blod har du i kroppen?

I en vuxen människa så finns det cirka fem liter blod.

6. Hur går det till när blodet levrar sig?

Om du gör illa dig så att det blöder märker du att det slutar blöda efter en kort stund. Det kallas att blodet levrar sig. Det levrande blodet hindrar blodflödet. Det är blodkroppar och blodplättar binds fast i ett nät och täpper till såret.

7. Vilken uppgift har kranskärlen?

Kranskärlens uppgift är att förse hjärtat med syre och näring.

8. Vad kallas de klaffar som finns mellan hjärtats förmak och kammare?

De klaffar som finns mellan hjärtats förmak och kammare kallas för segelklaff. Klaffarna öppnas och stängs automatiskt när hjärtat arbetar. Tack vare klaffarna går blodet rätt väg genom hjärtat.

9. Vad är

a) En artär

Alla blodkärl som för ut blod från hjärta kallas för artärer.

b) En ven

De blodkärl som leder blod till hjärtat kallas för vener.

c) En kapillär

Mellan artärerna och venerna så finns kapillärerna som har så tunna väggar att näringsämnen och syre kan passera genom väggen och nå cellerna.

10. Vilka vener innehåller syrerikt blod?

Lungvenerna är stora blodkärl som leder syrerikt blod från lungorna till hjärtat vänstra förmak.

11.  Hur pressas blodet fram i venerna?

I venerna finns det klaffar. När venerna kläms ihop av muskler runt omkring, drivs blodet genom venklaffarna mot hjärtat.  

12. Var sker ämnesutbytet mellan blodet och kroppens celler?

Ämnesutbytet mellan blodet och kroppens celler sker i kapillärerna.

13. Av vad bildas lymfa?

Lymfsystemet är viktigt för att kroppen ska kunna försvara sig mot infektioner av olika slag. Systemet består dels av så kallade lymfatiska organ vilket bildar speciella celler som deltar i försvaret mot infektioner, dels av ett nätverk av lymfkärl som transporterar en vätska som kallas lymfa.

14. Nämn en viktig uppgift som lymfkörtlarna har.

En viktig uppgift som lymfkörtlarna har är bland annat att dem har en del i immunförsvaret och tillhör lymfsystemet.  Lymfkörtlarna finns samlade i grupper i till exempel armhålorna, nacken, käkvinklarna, ljumskarna och bakom bröstbenet. De finns också utspridda en och en. Det finns mellan 500 och 1000 lymfkörtlar i kroppen.

Lymfkörtlarna fungerar som ett filter. Lymfkörtlarna brukar svullna om det är en infektion i närheten. Då kan du känna dem som avlånga, lätt ömmande knölar under huden. Att lymfkörtlarna svullnar beror på att de arbetar med att sätta igång immunförsvaret.

15. När är man immun mot en sjukdom?

När man vaccinerar sig har man blivit immun mot en sjukdom. Man brukar vaccinera sig när man ska åka utomlands för att slippa sjukdomar som skulle kunna finnas där. Barn i Sverige vaccineras dagligen redan som små mot många olika sjukdomar.

16. Varför blir man allergisk?

Man kan bli överkänslig eller allergisk mot ämnen som tillexempel vissa pälsdjur. Det är många som får allergiska besvär mot pollen. Vanliga allergiska symtom är rinnande, kliande ögon och nysningar. Symtomen beror på att kroppen immunförsvar ”överreagerar” på främmande ämnen, antigener. Det bildas särskilt mycket av en viss sorts antikroppar som sedan sätter sig fast på så kallade mastcellers, som finns i hud och slemhinnor. Den allergiska reaktionen utlöses av histamin som släpps ut när antikropparna vid ett senare tillfälle stöter ihop med ”sitt” antigen.

17. Vilka blodgrupper känner du till?

A, B, AB och 0. Den svenska befolkningen så är blodgrupp A den vanligaste, med blodgrupp 0 på andra plats.

Förstår du?

1. Varför dör man om hjärtat låter bli att slå en längre stund?

Om hjärtat slutar slå under en längre stund så fungerar inte blodcirkulationen så det kommer inte syre ut i kroppen. När man anstränger sig så behöver cellerna in kroppen mer syre vilket ger en ökad puls.

2. Vad händer när bakterier gör dig sjuk och du frisknar till igen?  

När bakterier kommer till kroppen så kommer ett smittämne in i blodet. När man väl blivit sjuk så har blodkropparna börjat tillverka antikroppar mot smittämnet. Antikropparna fäster sig på smittämnet som då kan oskadliggöras, det betyder att man tillfrisknar. Efter tillfrisknandet finns det antikroppar kvar i blodet mot just det här smittämnet.