Matematiska uttryck

12x – 6 – 5 – 6x + 30 + 9 – 4x – 2x – 2 = 26

Vi tyckte att uppgift nummer 5 var den svåraste uppgiften eftersom ekvationen var väldigt lång och då blev det mycket att hålla reda på. Jag har förenklat denna ekvation som består av 4 variabel termer (dem som är understrukna) och av 5 konstanta termer (presterande termer) och totalt består denna ekvation av 9 termer.  Vi började med att räkna antalet X vi hade, och då gjorde vi så att vi subtraherade 6 från 12 vilket blir 6x. Efter det addera vi 4x och 2x vilket blir 6x och subtraherade det med 6x vilket leder till 0 antal X. Efter vi räknat ut antalet X så subtraherade vi -6 med -5 vilket blir 11. Sedan adderade vi 30 och 9 vilket blir 39. Sedan adderade vi 2:an med 12 vilket då blev -14. Efter det så subtraherade bi 39 med 14 vilket blir 26.

Bedömningsfrågor

3. Luftföroreningar sprider sig i luften. Ge exempel på lokala, regionala och globala problem.

Lokalt: I Boden så har svaveloxidhalten minskat och ligger under gällande miljökvalitetsnormer. Partikelhalterna har minskat mycket framförallt de stora partiklarna. De små partiklarna, som i huvudsak kommer från trafiken, bidrar i alltför hög utsträckning till negativa hälsoeffekter.

Regionalt: Det finns gaser som sprids över större områden och ger regionala problem som tillexempel försurning. Försurning uppstår när regn som faller har blivit surt. Exempel på gaser som gör att regnet blir surt är svaveldioxid och kväveoxid. Trafiken ger regionala, globala och lokala problem. I avgaserna som bilar släpper ut finns det koldioxid och kväveoxid. Tillexempel så brukar Polen elda kol för att värma sina hus. Kolet brukar vanligtvis ramla ned i Polen eftersom kol är ett tungt ämne. Men vindarna som var då var starka och tog med sig kolet till Stockholm, vilket leder till att Stockholm får jätte dålig luft.

Globalt: några gaser finns kvar i atmosfären under lång tid. Sådan långlivade gaser sprids över hela jordklotet och kan ge globala miljöproblem. Ett globalt miljöproblem är uttunningen av ozonskiktet. Det är freoner, som förstör ozonskiktet högst uppe i vår atmosfär. Utsläppen av freoner har minskat de senaste åren och då har även skadorna på ozonskiktet minskat. Men eftersom föroreningar är så långlivade får vi räkna med att skadorna kommer att finnas kvar under resten av detta århundrade.

6. Ge exempel på åtgärder vi kan göra för att minska mängden luftföroreningar.

Tidigare så försökte man att lösa problemen genom att bygga allt högre skorstenar. Men de innebar bara att föroreningarna släpptes ut högre upp och att vindarna kunde föra dem längre bort från utsläppsplatsen. Nu försöker man istället att minska föroreningarna där de släpps ut. Det kan man göra genom att rena rökgaserna innan de släpps ut eller, ännu hellre, genom att använda lämpligare råvaror. Trafiken släpper ut stora partiklar. Dessa partiklar skapas mest på grund av slitage av väg beläggning, bromsar, däck och väg sand. Dessa partiklar kan påverka människans hälsa som tillexempel hjärt- och kärlsjukdomar.

  I trafiken så släpps det ut mycket avgaser som kommer bland annat från flyg och bilar. För att minska dessa utsläpp så skulle man kunna cykla eller samåka mer än vad vi gör.

8. Allt liv är beroende av vatten. Förklara hur vi kan rena dricksvatten och avloppsvatten.

Dricksvatten smakar ofta olika hemma och borta. Utomlands kan man också bli varnad för att dricka vattnet direkt ur kranen. Det kan finnas bakterier eller annat i vattnet som kan göra att man blir sjuk. Hur man behandlar vattnet i ett vattenreningsverk beror på hur bra vattnet är från början. Grundvatten, som finns en bit ner i marken, renas naturligt av bland annat mikroorganismer, när det rinner genom marken. Sådant vatten behöver oftast endast pH- justeras och desinficeras, det vill säga göras fritt från bakterier och få ett mer neutralt pH- värde. Det är vanligt att grundvatten innehåller mycket järn och mangan, som måste tas bort. Ytvatten som finns i sjöar och åar, kräver ofta mycket mer rening.

2. Hur påverkas marken av ett lågt pH-värde?

Det sura regnet orsakar en utlakning av näringsämnena i marken. Det betyder att regnvatten tar med sig näringsämnen, som frigörs från markpartiklar av vätejonerna, på sin väg ner genom marken. Näringsämnena hamnar så småningom i grundvatten eller i vattendrag, sjöar och slutligen i havet. Resultatet är att marken blir näringsfattigare.  I Sveriges ”unga” marker, de som bildas under istiden, finns det fortfarande stora förråd av näringsämnena a kvar trots det sura regnvattnets urlakande effekter. Men i urgamla, tropiska regnskogar, som har funnits i många miljoner år, har marken tömts på näringsämnen 10.tals meter ner under markytan. I dessa skogar finns näringsämnena numera endast i de levande växterna och i de snabbt förmultnande döda växter.

6. Beskriv kvävets kretslopp.

Solen driver kretsloppet. Det finns kvävgas i atmosfären (G). Kvävgasen kan tas upp av olika organismer. Kvävgasen tas upp av en bakterie som heter kvävefixerande bakterier och tillsammans med kvävet så bildar dem ammonium joner,. Kvävgas är inert vilket betyder att det är svårt att reagera med andra ämnen. Men då finns dessa kvävefixerande bakterier som kan göra så att kvävgasen kan reagera. Denna typ av bakterier kallas för rhizobium. Dessa bakterier lever i symbios i ärtväxtens rötter. Rhizobium fixerar då kvävgas direkt ur luften. Från ammonium så finns det en bakterie som heter nitrifikationsbakterie. Dem utvinner energi genom att oxidera ammonium så det blir till nitrat. Det andra steget är att andra bakterier utvinner energi genom att oxidera nitrit så det blir nitrat. Det är så nitrat bildas från ammonium.

Vi människor är också intresserade av att fixera kväve från atmosfären och det gör vi genom en process som kallas för Haber- Bosch-processen, och genom den processen så får man ammonium jonerna och genom ammonium jonerna så får vi konstgödsel.

  Nitrat och ammonium jonerna tas upp och blir till organiskt kväve i växter. Växterna äts sedan upp av djuren och blir organiskt kväve i djur. Djuren utsöndrar ganska mycket kväve i form utav urea (urin). Urean kan med hjälp av ammonifikationsbakterier bilda ammonium joner. Organiskt kväve i växter och djur dör tillslut, när dem har dött så är det återigen ammonifikationsbakterier som gör det till ammonium joner. Ammonifikationsbakterier kan alltså omvandla urea (urin) till ammoniak.

Vi kan få kvävgas genom andra sätt som tillexempel förbränningar från bilmotorer eller när vi bränner ved, då blir temperaturen tillräckligt hög så syret och kvävet kan reagera med varandra och då bildas det kväve oxider. Det kan även bli nog varmt vid blixtnedslag så syret kan reagera med kvävet.

Kväveoxiderna kan reagera med vatten som bildar salpetersyra, som sedan bildar nitrat.

Det finns en sorts bakterie som heter denitrifikationsbakterier som kan omvandla nitrat till kvävgas som kommer ut i atmosfären. 

Sammanfattningsvis så tas kvävgasen upp av kvävefixerande bakterier som bildar ammonium joner. Ammonium jonerna bildar sedan nitrat som tas upp av växter som blir till organiskt kväve i växter och sedan i djur eftersom djuren äter växterna. Detta organiska kväve bildar sedan urea och vid nedbrytning av döda djur så tar ammonifikationsbakterierna upp det och det bildar ammoniak. En hel del nitrater kan så småningom med hjälp av denitrifikationsbakterier bilda kvävgas i atmosfären.