3. Luftföroreningar sprider sig i
luften. Ge exempel på lokala, regionala och globala problem.
Lokalt: I Boden så har svaveloxidhalten minskat och
ligger under gällande miljökvalitetsnormer. Partikelhalterna har minskat mycket
framförallt de stora partiklarna. De små partiklarna, som i huvudsak kommer
från trafiken, bidrar i alltför hög utsträckning till negativa hälsoeffekter.
Regionalt: Det finns gaser som sprids över större områden
och ger regionala problem som tillexempel försurning. Försurning uppstår när
regn som faller har blivit surt. Exempel på gaser som gör att regnet blir surt
är svaveldioxid och kväveoxid. Trafiken ger regionala, globala och lokala
problem. I avgaserna som bilar släpper ut finns det koldioxid och kväveoxid. Tillexempel
så brukar Polen elda kol för att värma sina hus. Kolet brukar vanligtvis ramla
ned i Polen eftersom kol är ett tungt ämne. Men vindarna som var då var starka
och tog med sig kolet till Stockholm, vilket leder till att Stockholm får jätte
dålig luft.
Globalt: några gaser finns kvar i atmosfären under lång
tid. Sådan långlivade gaser sprids över hela jordklotet och kan ge globala
miljöproblem. Ett globalt miljöproblem är uttunningen av ozonskiktet. Det är
freoner, som förstör ozonskiktet högst uppe i vår atmosfär. Utsläppen av
freoner har minskat de senaste åren och då har även skadorna på ozonskiktet
minskat. Men eftersom föroreningar är så långlivade får vi räkna med att skadorna
kommer att finnas kvar under resten av detta århundrade.
6. Ge
exempel på åtgärder vi kan göra för att minska mängden luftföroreningar.
Tidigare så försökte man att lösa problemen
genom att bygga allt högre skorstenar. Men de innebar bara att föroreningarna
släpptes ut högre upp och att vindarna kunde föra dem längre bort från
utsläppsplatsen. Nu försöker man istället att minska föroreningarna där de
släpps ut. Det kan man göra genom att rena rökgaserna innan de släpps ut eller,
ännu hellre, genom att använda lämpligare råvaror. Trafiken släpper ut stora
partiklar. Dessa partiklar skapas mest på grund av slitage av väg beläggning,
bromsar, däck och väg sand. Dessa partiklar kan påverka människans hälsa som
tillexempel hjärt- och kärlsjukdomar.
I
trafiken så släpps det ut mycket avgaser som kommer bland annat från flyg och
bilar. För att minska dessa utsläpp så skulle man kunna cykla eller samåka mer
än vad vi gör.
8. Allt liv är beroende av
vatten. Förklara hur vi kan rena dricksvatten och avloppsvatten.
Dricksvatten smakar ofta olika
hemma och borta. Utomlands kan man också bli varnad för att dricka vattnet
direkt ur kranen. Det kan finnas bakterier eller annat i vattnet som kan göra
att man blir sjuk. Hur man behandlar vattnet i ett vattenreningsverk beror på
hur bra vattnet är från början. Grundvatten, som finns en bit ner i marken,
renas naturligt av bland annat mikroorganismer, när det rinner genom marken.
Sådant vatten behöver oftast endast pH- justeras och desinficeras, det vill
säga göras fritt från bakterier och få ett mer neutralt pH- värde. Det är
vanligt att grundvatten innehåller mycket järn och mangan, som måste tas bort.
Ytvatten som finns i sjöar och åar, kräver ofta mycket mer rening.
2. Hur påverkas marken av ett
lågt pH-värde?
Det sura regnet orsakar en
utlakning av näringsämnena i marken. Det betyder att regnvatten tar med sig
näringsämnen, som frigörs från markpartiklar av vätejonerna, på sin väg ner
genom marken. Näringsämnena hamnar så småningom i grundvatten eller i
vattendrag, sjöar och slutligen i havet. Resultatet är att marken blir
näringsfattigare. I Sveriges ”unga”
marker, de som bildas under istiden, finns det fortfarande stora förråd av
näringsämnena a kvar trots det sura regnvattnets urlakande effekter. Men i
urgamla, tropiska regnskogar, som har funnits i många miljoner år, har marken
tömts på näringsämnen 10.tals meter ner under markytan. I dessa skogar finns
näringsämnena numera endast i de levande växterna och i de snabbt förmultnande
döda växter.
6. Beskriv kvävets kretslopp.
Solen driver kretsloppet. Det finns
kvävgas i atmosfären (G).
Kvävgasen kan tas upp av olika organismer. Kvävgasen tas upp av en bakterie som
heter kvävefixerande bakterier och tillsammans med kvävet så bildar dem ammonium
joner,. Kvävgas
är inert vilket betyder att det är svårt att reagera med andra ämnen. Men då
finns dessa kvävefixerande bakterier som kan göra så att kvävgasen kan reagera.
Denna typ av bakterier kallas för rhizobium. Dessa bakterier lever i symbios i
ärtväxtens rötter. Rhizobium fixerar då kvävgas direkt ur luften. Från ammonium
så finns det en bakterie som heter nitrifikationsbakterie. Dem utvinner energi
genom att oxidera ammonium så det blir till nitrat. Det andra steget är att
andra bakterier utvinner energi genom att oxidera nitrit så det blir nitrat.
Det är så nitrat bildas från ammonium.
Vi människor är också intresserade av
att fixera kväve från atmosfären och det gör vi genom en process som kallas för
Haber- Bosch-processen, och genom den processen så får man ammonium jonerna och
genom ammonium jonerna så får vi konstgödsel.
Nitrat och ammonium jonerna tas upp och blir till organiskt kväve i
växter. Växterna äts sedan upp av djuren och blir organiskt kväve i djur.
Djuren utsöndrar ganska mycket kväve i form utav urea (urin). Urean kan med
hjälp av ammonifikationsbakterier bilda ammonium joner. Organiskt kväve i
växter och djur dör tillslut, när dem har dött så är det återigen
ammonifikationsbakterier som gör det till ammonium joner. Ammonifikationsbakterier
kan alltså omvandla urea (urin) till ammoniak.
Vi kan få kvävgas genom andra sätt som
tillexempel förbränningar från bilmotorer eller när vi bränner ved, då blir
temperaturen tillräckligt hög så syret och kvävet kan reagera med varandra och
då bildas det kväve oxider. Det kan även bli nog varmt vid blixtnedslag så
syret kan reagera med kvävet.
Kväveoxiderna kan reagera med vatten som
bildar salpetersyra, som sedan bildar nitrat.
Det finns en sorts bakterie som heter
denitrifikationsbakterier som kan omvandla nitrat till kvävgas som kommer ut i
atmosfären.
Sammanfattningsvis så tas kvävgasen upp
av kvävefixerande bakterier som bildar ammonium joner. Ammonium jonerna bildar
sedan nitrat som tas upp av växter som blir till organiskt kväve i växter och
sedan i djur eftersom djuren äter växterna. Detta organiska kväve bildar sedan
urea och vid nedbrytning av döda djur så tar ammonifikationsbakterierna upp det
och det bildar ammoniak. En hel del nitrater kan så småningom med hjälp av
denitrifikationsbakterier bilda kvävgas i atmosfären.