Tre fösrurade sjöar

Labbrapport:

Syfte: Ta reda på vilken sjö som är surast respektive minst sur.

Hypotes: För att räkna ut vilket sjö som är surast så måste jag få sätta i mest NaOH (natrium hydroxid) Och den som är minst sur får jag sätta i minst droppar.

Material:

·      Förkläde

·      Skyddsglasögon

·      Hår snodd vid långt hår

·      Sjövatten, 20 ml

·      Bägare, 100 ml (1 st)

·      Pipett

·      Mätglas, 25 ml

·      BTB

·      Glasstav

·      NaOH (basisk)

Metod:

·      Jag började med att hämta allt material som du behöver för att göra din laboration

·      Sedan tog jag på all säkerhetsutrustning, så som glasögon och förkläde

·      Sedan tog jag pipetten och hällde i mätglaset, och tog det antal vatten jag skulle ha som var 20 ml

·      Sedan hällde jag över det vattnet från mätglaset till bägaren.

·      Innan jag tillsatte BTB så tog jag på all utrustning som behövdes

·      Jag tillsatte inte 5 droppar BTB eftersom det inte blev en klar färg av vattnet.

·      Sedan började med att tillsätta droppe efter droppe med NaOH.

·      Efter varje droppe så rörde jag om i bägaren tills jag var säker på att det inte skulle ändra färg

·      Medan jag droppade i dropparna så gjorde jag en tabell där jag skrev antalet droppar som behövdes för att vattnet skulle blå antingen grönt eller blått

·      När jag fått en förändrande färg på vattnet så hällde jag ut det och sköljde ur bägaren och glasstaven

·      Efter jag sköljt ur bägaren och av glasstaven så tvättade jag även mina händer efter varje sjö

·      Jag räknade antalet droppar och skrev in det i min tabell

·      Sedan gjorde jag samma sak med respektive sjöar

Säkerhet:

BTB är ett ämne som lätt färgar av sig så därför är det bra att ha förkläde så man skyddar sina kläder. NaOH, natriumhydroxid, är dock ett frätande ämne så därför ska man ha säkerhets glasögon.  Om du skulle få NaOH på händerna ska men genast gå och skölja under vatten.

Resultat:

Ämne	Droppar NaOH	BTB
Träsket	4	12
Aldersjön	9	12
Holsvattnet	2	12

I träsket tillsatte jag 4 droppar natriumhydroxid (NaOH) så jag fick en förändrande färg. I Aldersjön tillsatte 9 droppar NaOH för att få en förändrande färg. Och i den sista sjön som var Holsvattnet tillsatte jag 2 droppar NaOH för att få e förändrande färg.

Slutsats:

Svara på syftet:

Den sjö som var surast var Aldersjön, eftersom jag var tvungen att tillsätta mest droppar NaOH. Den sjö som var minst sur var Holsvattnet som jag bara var tvungen att tillsätta 2 droppar NaOH och det vet jag eftersom då förstår jag att den hade minst vätejoner. I den sjö som jag var tvungen att tillsätta mest NaOH var den sjö som hade mest vätejoner och därför var jag tvungen att tillsätta mer hydroxidjoner som finns i natrium hydroxid. Vätejoner är det som gör att vattnet blir surt och hydroxidjoner är det som gör vattnet basiskt. Alla sjöarna hade olika mängd vätejoner och därför så fick jag tillsätta olika mängd NaOH. När vätejoner och hydroxidjoner reagerar med varandra så tar dem ut varandra och bildar en vatten molekyl, H2O.  

Min teori stämde eftersom jag var tvungen att tillsätta mest antal droppar NaOH i den sjö där det fanns mest vätejoner respektive minst droppar NaOH i den sjö där det var minst antal vätejoner.

Saltsyra med pH-värden 1-2 finns i magsäcken där den tar död på bakterier och hjälper till med matspjälkningen. Om öppningen (övre magmunnen) mellan magsäck och matstrupe inte sluter tätt kan det sura innehållet i magsäcken komma upp i matstrupen och ge halsbränna. Det smakar surt när man kräks. Skadas slemhinnan i magsäcken uppstår magsår där syran orsakar svåra smärtor. Mediciner med basisk verkan kan då hjälpa genom att ta bort en del av det sura. Saltsyra används även inom industrin för att tillverka många olika ämnen. I försurade sjöar så finns det ett överskott av vätejoner, för att neutralisera vattnet så brukar man kalka vattnet och i kalk är ett basiskt ämne så finns det många hydroxidjoner.

För att få ett ännu tydligare resultat hade jag kunnat göra experimentet fler antal gånger så hade mitt resultat varit mer tillförlitligt. Om jag hade haft tillgång till tre stycken bägare, vilket jag inte hade, så kunde jag ha jämfört färgerna och se utifrån de rent teoretiskt vilken sjö som jag trodde var surast.  Om jag skulle ha använt indikatorpapper så hade mitt resultat blivit mer exakt och tydligare.