Bedömningsfrågor

3. Luftföroreningar sprider sig i luften. Ge exempel på lokala, regionala och globala problem.

Lokalt: I Boden så har svaveloxidhalten minskat och ligger under gällande miljökvalitetsnormer. Partikelhalterna har minskat mycket framförallt de stora partiklarna. De små partiklarna, som i huvudsak kommer från trafiken, bidrar i alltför hög utsträckning till negativa hälsoeffekter.

Regionalt: Det finns gaser som sprids över större områden och ger regionala problem som tillexempel försurning. Försurning uppstår när regn som faller har blivit surt. Exempel på gaser som gör att regnet blir surt är svaveldioxid och kväveoxid. Trafiken ger regionala, globala och lokala problem. I avgaserna som bilar släpper ut finns det koldioxid och kväveoxid. Tillexempel så brukar Polen elda kol för att värma sina hus. Kolet brukar vanligtvis ramla ned i Polen eftersom kol är ett tungt ämne. Men vindarna som var då var starka och tog med sig kolet till Stockholm, vilket leder till att Stockholm får jätte dålig luft.

Globalt: några gaser finns kvar i atmosfären under lång tid. Sådan långlivade gaser sprids över hela jordklotet och kan ge globala miljöproblem. Ett globalt miljöproblem är uttunningen av ozonskiktet. Det är freoner, som förstör ozonskiktet högst uppe i vår atmosfär. Utsläppen av freoner har minskat de senaste åren och då har även skadorna på ozonskiktet minskat. Men eftersom föroreningar är så långlivade får vi räkna med att skadorna kommer att finnas kvar under resten av detta århundrade.

6. Ge exempel på åtgärder vi kan göra för att minska mängden luftföroreningar.

Tidigare så försökte man att lösa problemen genom att bygga allt högre skorstenar. Men de innebar bara att föroreningarna släpptes ut högre upp och att vindarna kunde föra dem längre bort från utsläppsplatsen. Nu försöker man istället att minska föroreningarna där de släpps ut. Det kan man göra genom att rena rökgaserna innan de släpps ut eller, ännu hellre, genom att använda lämpligare råvaror. Trafiken släpper ut stora partiklar. Dessa partiklar skapas mest på grund av slitage av väg beläggning, bromsar, däck och väg sand. Dessa partiklar kan påverka människans hälsa som tillexempel hjärt- och kärlsjukdomar.

  I trafiken så släpps det ut mycket avgaser som kommer bland annat från flyg och bilar. För att minska dessa utsläpp så skulle man kunna cykla eller samåka mer än vad vi gör.

8. Allt liv är beroende av vatten. Förklara hur vi kan rena dricksvatten och avloppsvatten.

Dricksvatten smakar ofta olika hemma och borta. Utomlands kan man också bli varnad för att dricka vattnet direkt ur kranen. Det kan finnas bakterier eller annat i vattnet som kan göra att man blir sjuk. Hur man behandlar vattnet i ett vattenreningsverk beror på hur bra vattnet är från början. Grundvatten, som finns en bit ner i marken, renas naturligt av bland annat mikroorganismer, när det rinner genom marken. Sådant vatten behöver oftast endast pH- justeras och desinficeras, det vill säga göras fritt från bakterier och få ett mer neutralt pH- värde. Det är vanligt att grundvatten innehåller mycket järn och mangan, som måste tas bort. Ytvatten som finns i sjöar och åar, kräver ofta mycket mer rening.

2. Hur påverkas marken av ett lågt pH-värde?

Det sura regnet orsakar en utlakning av näringsämnena i marken. Det betyder att regnvatten tar med sig näringsämnen, som frigörs från markpartiklar av vätejonerna, på sin väg ner genom marken. Näringsämnena hamnar så småningom i grundvatten eller i vattendrag, sjöar och slutligen i havet. Resultatet är att marken blir näringsfattigare.  I Sveriges ”unga” marker, de som bildas under istiden, finns det fortfarande stora förråd av näringsämnena a kvar trots det sura regnvattnets urlakande effekter. Men i urgamla, tropiska regnskogar, som har funnits i många miljoner år, har marken tömts på näringsämnen 10.tals meter ner under markytan. I dessa skogar finns näringsämnena numera endast i de levande växterna och i de snabbt förmultnande döda växter.

6. Beskriv kvävets kretslopp.

Solen driver kretsloppet. Det finns kvävgas i atmosfären (G). Kvävgasen kan tas upp av olika organismer. Kvävgasen tas upp av en bakterie som heter kvävefixerande bakterier och tillsammans med kvävet så bildar dem ammonium joner,. Kvävgas är inert vilket betyder att det är svårt att reagera med andra ämnen. Men då finns dessa kvävefixerande bakterier som kan göra så att kvävgasen kan reagera. Denna typ av bakterier kallas för rhizobium. Dessa bakterier lever i symbios i ärtväxtens rötter. Rhizobium fixerar då kvävgas direkt ur luften. Från ammonium så finns det en bakterie som heter nitrifikationsbakterie. Dem utvinner energi genom att oxidera ammonium så det blir till nitrat. Det andra steget är att andra bakterier utvinner energi genom att oxidera nitrit så det blir nitrat. Det är så nitrat bildas från ammonium.

Vi människor är också intresserade av att fixera kväve från atmosfären och det gör vi genom en process som kallas för Haber- Bosch-processen, och genom den processen så får man ammonium jonerna och genom ammonium jonerna så får vi konstgödsel.

  Nitrat och ammonium jonerna tas upp och blir till organiskt kväve i växter. Växterna äts sedan upp av djuren och blir organiskt kväve i djur. Djuren utsöndrar ganska mycket kväve i form utav urea (urin). Urean kan med hjälp av ammonifikationsbakterier bilda ammonium joner. Organiskt kväve i växter och djur dör tillslut, när dem har dött så är det återigen ammonifikationsbakterier som gör det till ammonium joner. Ammonifikationsbakterier kan alltså omvandla urea (urin) till ammoniak.

Vi kan få kvävgas genom andra sätt som tillexempel förbränningar från bilmotorer eller när vi bränner ved, då blir temperaturen tillräckligt hög så syret och kvävet kan reagera med varandra och då bildas det kväve oxider. Det kan även bli nog varmt vid blixtnedslag så syret kan reagera med kvävet.

Kväveoxiderna kan reagera med vatten som bildar salpetersyra, som sedan bildar nitrat.

Det finns en sorts bakterie som heter denitrifikationsbakterier som kan omvandla nitrat till kvävgas som kommer ut i atmosfären. 

Sammanfattningsvis så tas kvävgasen upp av kvävefixerande bakterier som bildar ammonium joner. Ammonium jonerna bildar sedan nitrat som tas upp av växter som blir till organiskt kväve i växter och sedan i djur eftersom djuren äter växterna. Detta organiska kväve bildar sedan urea och vid nedbrytning av döda djur så tar ammonifikationsbakterierna upp det och det bildar ammoniak. En hel del nitrater kan så småningom med hjälp av denitrifikationsbakterier bilda kvävgas i atmosfären.

Tre fösrurade sjöar

Labbrapport:

Syfte: Ta reda på vilken sjö som är surast respektive minst sur.

Hypotes: För att räkna ut vilket sjö som är surast så måste jag få sätta i mest NaOH (natrium hydroxid) Och den som är minst sur får jag sätta i minst droppar.

Material:

·      Förkläde

·      Skyddsglasögon

·      Hår snodd vid långt hår

·      Sjövatten, 20 ml

·      Bägare, 100 ml (1 st)

·      Pipett

·      Mätglas, 25 ml

·      BTB

·      Glasstav

·      NaOH (basisk)

Metod:

·      Jag började med att hämta allt material som du behöver för att göra din laboration

·      Sedan tog jag på all säkerhetsutrustning, så som glasögon och förkläde

·      Sedan tog jag pipetten och hällde i mätglaset, och tog det antal vatten jag skulle ha som var 20 ml

·      Sedan hällde jag över det vattnet från mätglaset till bägaren.

·      Innan jag tillsatte BTB så tog jag på all utrustning som behövdes

·      Jag tillsatte inte 5 droppar BTB eftersom det inte blev en klar färg av vattnet.

·      Sedan började med att tillsätta droppe efter droppe med NaOH.

·      Efter varje droppe så rörde jag om i bägaren tills jag var säker på att det inte skulle ändra färg

·      Medan jag droppade i dropparna så gjorde jag en tabell där jag skrev antalet droppar som behövdes för att vattnet skulle blå antingen grönt eller blått

·      När jag fått en förändrande färg på vattnet så hällde jag ut det och sköljde ur bägaren och glasstaven

·      Efter jag sköljt ur bägaren och av glasstaven så tvättade jag även mina händer efter varje sjö

·      Jag räknade antalet droppar och skrev in det i min tabell

·      Sedan gjorde jag samma sak med respektive sjöar

Säkerhet:

BTB är ett ämne som lätt färgar av sig så därför är det bra att ha förkläde så man skyddar sina kläder. NaOH, natriumhydroxid, är dock ett frätande ämne så därför ska man ha säkerhets glasögon.  Om du skulle få NaOH på händerna ska men genast gå och skölja under vatten.

Resultat:

Ämne	Droppar NaOH	BTB
Träsket	4	12
Aldersjön	9	12
Holsvattnet	2	12

I träsket tillsatte jag 4 droppar natriumhydroxid (NaOH) så jag fick en förändrande färg. I Aldersjön tillsatte 9 droppar NaOH för att få en förändrande färg. Och i den sista sjön som var Holsvattnet tillsatte jag 2 droppar NaOH för att få e förändrande färg.

Slutsats:

Svara på syftet:

Den sjö som var surast var Aldersjön, eftersom jag var tvungen att tillsätta mest droppar NaOH. Den sjö som var minst sur var Holsvattnet som jag bara var tvungen att tillsätta 2 droppar NaOH och det vet jag eftersom då förstår jag att den hade minst vätejoner. I den sjö som jag var tvungen att tillsätta mest NaOH var den sjö som hade mest vätejoner och därför var jag tvungen att tillsätta mer hydroxidjoner som finns i natrium hydroxid. Vätejoner är det som gör att vattnet blir surt och hydroxidjoner är det som gör vattnet basiskt. Alla sjöarna hade olika mängd vätejoner och därför så fick jag tillsätta olika mängd NaOH. När vätejoner och hydroxidjoner reagerar med varandra så tar dem ut varandra och bildar en vatten molekyl, H2O.  

Min teori stämde eftersom jag var tvungen att tillsätta mest antal droppar NaOH i den sjö där det fanns mest vätejoner respektive minst droppar NaOH i den sjö där det var minst antal vätejoner.

Saltsyra med pH-värden 1-2 finns i magsäcken där den tar död på bakterier och hjälper till med matspjälkningen. Om öppningen (övre magmunnen) mellan magsäck och matstrupe inte sluter tätt kan det sura innehållet i magsäcken komma upp i matstrupen och ge halsbränna. Det smakar surt när man kräks. Skadas slemhinnan i magsäcken uppstår magsår där syran orsakar svåra smärtor. Mediciner med basisk verkan kan då hjälpa genom att ta bort en del av det sura. Saltsyra används även inom industrin för att tillverka många olika ämnen. I försurade sjöar så finns det ett överskott av vätejoner, för att neutralisera vattnet så brukar man kalka vattnet och i kalk är ett basiskt ämne så finns det många hydroxidjoner.

För att få ett ännu tydligare resultat hade jag kunnat göra experimentet fler antal gånger så hade mitt resultat varit mer tillförlitligt. Om jag hade haft tillgång till tre stycken bägare, vilket jag inte hade, så kunde jag ha jämfört färgerna och se utifrån de rent teoretiskt vilken sjö som jag trodde var surast.  Om jag skulle ha använt indikatorpapper så hade mitt resultat blivit mer exakt och tydligare.

3 försurade sjöar

Egen planering

Tre försurade sjöar

Syfte: Ta reda på vilken sjö som är surast respektive minst sur.

Hypotes: För att räkna ut vilket sjö som är surast så måste jag få sätta i mest NaOH (natrium hydroxid) Och den som är minst sur får jag sätta i minst droppar.

Material:

·      Förkläde

·      Skyddsglasögon

·      Hår snodd vid långt hår

·      Sjövatten, 20 ml

·      Bägare, 100 ml (1 st)

·      Pipett

·      Mätglas, 25 ml

·      BTB

·      Glasstav

·      NaOH (basisk)

Metod:

·      Börja med att hämta allt material som du behöver för att göra din laboration

·      Ta pipetten och häll det i mätglaset, gör så tills mätglaset innehåller 20 ml.

·      Häll sedan över vattnet från mätglaset över till bägaren.

·      Hämta säkerhetsutrustning innan du tillsätter BTB.

·       Till sätt cirka 5 droppar BTB

·      När du fått en klar färg av vattnet kan du börja med att droppa i några droppar av NaOH, OBS räkna antal droppar du tillsätter i bägaren.

·      OBS, rör om med glasstaven efter varje droppe du tillsätter.

·      Du kan göra en tabell i ditt dokument.

·      När du har fått en förändrande färg i bägaren så är sjön inte längre försurad.

·      När du räknat antalet droppar skriver du in det i din tabell.

·      Häll sedan ut vattnet och skölj ur bägaren

När du gjort den första sjön så gör du samma sak på dem andra sjöarna också. Glöm inte bort att skriva den som är minst sur.

Säkerhet:

BTB är ett ämne som lätt färgar av sig så därför är det bra att ha förkläde så man skyddar sina kläder. NaOH, natriumhydroxid, är dock ett frätande ämne så därför ska man ha säkerhets glasögon.  Om du skulle få NaOH på händerna ska men genast gå och skölja under vatten.

Felkällor:

En felkälla kan vara att man glömmer bort att man ska röra om med glasstaven efter varje droppe. Om man tillsätter 5 droppar BTB men inte får en klar färg så får man tillsätta fler droppar, men då MÅSTE man tillsätta lika många droppar i respektive sjöar.  Det är en felkälla när det gäller min planering. Man måste också se till så att man häller i 20 ml i mätglaset så det inte blir olika mängder vatten. Man får inte heller glömma att skriva den som är minst sur! Tänk också på att noggrant räkna dropparna.