torsdag 26 november 2015

NO experiment Lab-rapport

Lab-rapport

Syfte: Vilken av tabletterna som löser upp sig snabbast i vattnet

Hypotes: Jag tror at den i det kolsyrade vattnet

Materiel: 2 glas vanligt vatten, kolsyrat vatten och 2 brustabletter. 

Metod: Vi hällde i naturellt vatten i ena glaset sedan kolsyrat i det andra glaset. Vi började med det glaset som hade naturellt vatten att stoppa ned en tablett, sedan idet andra glaset med kolsyrat vatten.


Resultat:

Kolsyrat vatten
Naturellt vatten
30.69 sek
1.05.30 sek


Slutsats: Vi gjorde något fel, för att i det vanliga vattnet ska det gå snabbare. Vårat fel kan vara att vi inte märkte att tabletten i det vanliga vattnet hade lösts upp.   

fredag 20 november 2015

Jästceller


Matte läxa video

Selma Lagerlöf

Selma Lagerlöf


Selma Ottilia Lovisa Lagerlöf born 20th november 1858 on Mårbacka, dead 16th mars 1940. She was a very successful and esteemed writer. Selma Lagerlöf was 33 years old when her debut novel Gösta Berlings saga published in 1891. She was awarded the Nobel Prize in literature 1909. Selma Lagerlöf was the first woman in the Swedish Academy. 

Formative years:  Selma Lagerlöf was born in 1858 at the mansion Marbacka as the fifth child of six to Lieutenant Erik Gustaf Lagerlof. She was born with a hip injury. When Lagerlöf was three and a half years old, towards the end of 1860, she became sick and paralyzed in both legs. This disappeared as suddenly as it had come, but her childhood was not easy because she could not play with other children. But she was a gifted child and liked to read. When she was seven years old she decided to become a writer.


Selma Lagerlöfs death: Thursday evening, March 7, 1940, she sat with her sister, when she began to feel weak and tired. At night, she became violently ill and lay unconscious in bed for a week. Saturday morning at 7:25 on March 16 Selma Lagerlof died. She was 81 years old. She was buried in East Ämtervik on Easter Eve. 

onsdag 4 november 2015

Häxan från blåkulla

Häxan från Blåkulla


Det var en gång en häxa som bara kunde visa sig i det blåa månskenet. Hon bodde på en liten ö som heter Blåkulla med sin svarta katt Musse. Men det gjorde hon bara ibland, det är bara när det är fullmåne. När det inte var fullmåne kunde inte häxan som heter Katarina visa sig för om hon gjorde det när det blev hon till sten.

Katarina behöver fullt månljus för att kunna visa sig ute och skrämma barn, när hon inte skrämde barn så var hon i sin lilla stuga på Blåkulla, för om hon var inomhus innan månen försvann så blev hon inte till sten.

Katarina har i flera år försökt att göra en förtrollning för att ta bort förbannelsen. Den här förbannelsen har Katarina haft sedan hon var liten, hon vet inte om det var på grund av henne eller hennes föräldrar. En dag när Katarina skulle försöka ta bort hennes förbannelse så fick hon en stor svart vårta.

Dagen efter det så blev det fullmåne så hon flög på sin kvast till ett område där hon brukade skrämma alla barnen.

Barnen var inte rädd för henne längre för häxan. Häxan blev arg för att ingen var rädd för henne, men alla barnen visste att häxan hade en förbannelse och därför ville hjälpa henne.

Det var ett barn som erbjöd häxan att sova över hos det barnet. När den natten var över häxans förbannelse borta enda som behövdes var lite kärlek, någon som tog hand om henne. 

fredag 23 oktober 2015

Svampar

Svampar

Minns du?

1. Dem är bra nedbrytare, dem kan också hjälpa andra växter.

2. Dem är giftiga mot oss människor. Och kan vara skadliga mot vår hjärna, vårt nervsystem, våra njurar och vår lever.

3. a) Vi plockar frukten av svampen för själva svampen är i marken så vi plockar själva frukten, t ex vi plockar äpplet från äppelträdet.
    b) Det är den delen som förökar sig genom att dem har porer i antingen i taggarna på en taggsvamp eller på skivor hos skivlingar.

4. Först så far en spor ut skivorna/taggarna, det blir nytt mycel sedan växer det upp en ny liten svamp.

5. Jäst gör så att degen växer och blir lättare att ”jobba” med.

6. Skade svampar är svampar som är giftiga, för dem skadar våra organ i kroppen och vårt nervsystem.

7. Kantarell och karljohanssvamp.

8. Flugsvamp och mögelsvamp.

9. Nej det kan vi inte

10. Det skulle kunna vara mögel eller mycel

11. Med nedbrytare, parasiter eller i symbios med en annan organism

12. Skorplav, busklav och bladlav



Förstår du?

1. För Carl von Linné förstod sig inte på svamparna det var ett ”kaos” enligt honom

2. För att det är mycelet som är själva svampen och det vi ser är ”frukten”

3. Den ena typen kan påverka magsäckens och tarmarnas slemhinnor, den andra typen kan

4.  Dem är nedbrytare dvs att dem bryter ner material som det tar näring från.

5. Den växt som ingår i mykorrhizan får en del vatten och närsalter
   Som svamptrådarna suger till sig ur marken. Istället får svampen socker som växten bildar i sina gröna delar. Både svampen och växten har nytta av samarbetet. Ett sådant samarbete kallas symbios.

6. För att svamparna i jästen dör och då slutar det att jäsa.

7. Svampar är speciella och har ett samarbete med ett träd men om man hugger ner den så dör svampen för den får ingen hjälp från trädet.


8. Om det är gott om lavar så är luften bra är det ont om lavar är luften dålig

måndag 12 oktober 2015

Växter, mossor och lavar


Mossor, lavar och växter

Lingonris: Lingon är ett ris som är vintergrönt. Lingonets bär, som också heter lingon är ätliga, och mognar i augusti-september. Lingonväxter odlas inte så ofta, bären plockas därför ofta från vilda växter. Lingonet växer oftast på norra halvklotets skogsbälte (som ett bälte av skog) i Europa, Asien, och Nordamerika, från tempererade till nästan arktiska (kallt) klimat. Lingon blir ungefär 10-40 centimeter hög, med kompakt (sitter ihop)växtsätt. De trivs i halvskugga och med sur, fuktig (övre delen av jordavlagring). I Sverige är lingon vanligt i gles barrskog, särskilt i närheten av tall. Lingon är mycket tåliga mot kyla, de kan tåla -40 °C och eventuellt lägre, men växer dåligt där somrarna är mycket varma



Bägarlav: är en lavart som först beskrevs av Delise, och fick sitt nu gällande namn av William Nylander. Sträv bägarlav ingår i släktet Cladonia och familjen Cladoniaceae. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of life.

Vägg mossa: Väggmossa (Pleurozium schreberi) är en mo som hör till gruppen egentliga bladmossor Sitt vetenskapliga namn har den fått efter Johann Cristian Daniel von Scherber, en tysk naturforskare som var elev till Carl von Linné. Väggmossan har ett mattbildade växtsätt. Skotten är upprätta till något liggande och ganska grova i sin byggnad. Längden på skotten är 5-10 centimeter. Stammarna är enkelt pargreniga och har en rödaktig färg. Bladen är gulgrönaktiga, kupiga och äggrunda med en kort trubbig spets. I sällsynta fall är sporhus(är del av vissa levande organismers livscykel)närvarande. 

källor: Bägarlav: http://www.webbfloran.fi/kasvi.php?row_id=122&kasvin_nimi=B%E4garlav&kieli=swe  Väggmossa:https://sv.wikipedia.org/wiki/Väggmossa