Färg
Historik/fakta:
Textilfärgning
kom att bli den riktiga storindustrin under den industriella revolutionen. De
garn som skulle färgas lades i ett avkok från olika växter. I Sverige var det vanligt att använda björklöv
för att ge ullgarn och ylletyger en gulaktig färg. Röd färg fick man från roten
till växten krapp, som odlades i Frankrike. Blå färg kunde man framställa med
hjälp av en växt som heter vejde. Innan garnet kunde färgas, måste de först
tvättas och blekas. För att färgen skulle fastna på fibrerna, måste garnet
genomgå en process som kallas beting. Som betningsmedel för ull användes alun
(ett aluminiumsalt). Garn och tyg lades utomhus för att blekas av solen. På
söder i Stockholm använde man de kala klipporna som underlag. På avstånd såg
klipporna vita ut och därför fick de namnet ”Vita bergen”. Blekningen kunde ta flera veckor, men den
kunde påskyndas genom att garnet först kokades med soda, som man kunde
framställa ur havstång. I stället för soda kunde man använda så kallas
pottaska, som framställdes ur träaska. Namnet kommer av att man använde stora
grytor, som även kallades ”pottor”. Sedan resterna av askan slitas bot, fick en
lösning av kaliumkarbonat, som är det kemiska namnet på pottaska. Eftersom det
engelska skolsystemet hade försummat kemiundervisningen, inbjöds flera tyska
kemister till England för att undervisa engelska studenter. År 1856 upptäckte
en engelsk student, Henry Perkin, av en slump en metod att framställa ett
purpurfärgar ämne ur en stenkolstjära. Färgämnet var ett utmärkt ämne för att
färga textiler och blev väldigt efterfrågat. Det fick namnet anilin-purpur.
Behov:
Målarfärg
används dels för att skydda föremål, men även för att ge dem ett tilltalande
utseende. En bra målarfärg ska fästa ordentligt på underlaget och ge en hård
och tålig yta. Man brukar måla husen för att det hindrar svamp från att växa i
väggarna, färgen är helt enkelt giftig för svamparna. Förr så brukade man måla
husen med plastfärg vilket ledde till att det la sig som ett lager över träet
vilket gjorde att träet inte kunde andas, det möglade då inifrån. Den svenska
landsbygden är bekant för sina röda stugor med vita knutar. Före slutet på
1700-talet var de flesta stugor omålade och grå. Den typiskt svenska rödfärgen,
”falurött”, härstammar från Falun i Dalarna, där ”rödjord” fanns i närheten av
den bekanta gruvan. Rödjorden brändes i ugnar och man fick då fram ett
färgstoft som man slammade upp i hett vatten tillsammans med rågmjöl.
Färgstoftet bestod i huvudsak av röda järnoxider. Dessa motverkade dessutom
röta i det målade trävirket. Falu rödfärg användes till en början mest för att
måla officersställen, prästgårdar och större bondgårdar.
Konsekvenser: Faluröd färg är en färg som man gjorde
genom att bryta ner färgens pigment i gruvor som skedde i Falun. Faluröd färg
innehåller en liten mängd bly och då ska man därför undvika direkt kontakt. Bly
är ett ämne som har en tendens att lagras i människokroppen ge fosterskador,
njurskador och permanenta skador på det centrala nervsystemet. Genom utsläpp vid av bland annat mineralbearbetning
och förbränning tillförs ständigt nya mängder bly till miljön. Dem sprids i
atmosfären till avlägsna områden. Färgen
innehåller små mängder av ämnen som kan ge allergiska reaktioner för oss
människor. Man ska inte måla en båt med faluröd färg eftersom den är skadlig
för vattenlevande organismer och ger långtidvariga problem i vattnet. Det
rekommenderas att man inte ska måla med faluröd färg inomhus på större ytor.
När man har målat med falurödfärg så ska man inte skölja penslarna över kranen
så det kommer ut i avloppet, utan man ska lämna penslarna till ett
insamlingsställe för farligt avfall. Det finns oljebaserade och vattenbaserade
lacker. Dem oljebaserade lackerna har en stark doft som kan bli irriterande och
skadligt för människans luktsinne. Eftersom de är gjorda av lösningsmedel såsom
uretan, de är potentiellt brandfarliga samtidigt i våt form. Det flyktiga
innehållet i lackfärg kan också orsaka allvarliga skador på miljön, särskilt i
situationer där spill uppstår. Detta har lett till ökade efterlyser sin
kontroll av Environmental Protection Agency. Men vattenbaserade lackfärger är
inte lika giftiga och låta målare att arbeta utan att behöva oroa sig för
inandning av giftiga ångor eller sätta upp med stark lukt.
Fördelar:
· Man skyddar husen mot väder och dem håller längre
· Det ger ett tilltalande utseende
· Vissa färger är miljövänliga, men inte alla, bl. a är
linolja miljövänligt
· Bland annat så är lackfärg något som kan hålla i flera
år
Nackdelar:
· Vissa färger är inte miljövänliga, faluröd färg
· Falufärg innehåller bly, som är skadligt för människor
· Vid kontakt med faluröd färg måste man skölja med
mängder vatten
· Oljebaserade lacker kan vara skadligt för människor
Varför använde jag denna källa?
Jag
använde mig av wikipedia eftersom den sidan innehåller bra fakta, men på
wikipedia så kan en användare ändra i texten vilket gör att informationen bli
inkorrekt. Men oftast så är wikipedia en trovärdig källa. På wikipedia så är
författaren av artikeln anonym vilket gör att man inte vet om den här personen
vet vad den skriver om.
Varför är den trovärdig?
Som
sagt så kan en användare på denna sida ändra i texten vilket gör att den inte
är trovärdig. Man ska därför alltid vara källkritisk när det gäller wikipedia
och jämföra med andra källor. Detta resulterar att wikipedia inte är en jätte
bra trovärdighets källa men är ändå en bra informations källa.
Varför använde jag denna källa?
Jag
använde mig av denna källa eftersom den innehöll en bra basfakta om den
faluröda färgen. Om tillexempel varför den inte är bra för oss människor eller
för levande vattenorganismer. Den innehöll också tillväga gångs sätt när man
har använt klart färgen och hur man ska göra vid direkt kontakt. Jag tyckte att
det stod mycket bra basfakta i denna källa då jag inte skulle fördjupa mig just
i faluröd färg utan färger generellt. Denna källa hade även detaljerad
information vilket jag inte använde mig av. Varför är den trovärdig?
Denna
källa var trovärdig eftersom jag jämförde den med andra källor som hade samma
information men med olika formuleringar som jag inte tagit med. Det står i
denna källa att den är uppdaterad under 2013 så de fakta som står är hyfsat ny
och är därför mer trovärdig. Det står dock inte vem som skrivit den men
eftersom denna källa är ett säkerhetsdatablad så är den ganska trovärdig.
Varför använde jag denna källa?
Denna källa använde jag för att
skulle få information om hur lackfärger påverkar miljön.
Varför är den trovärdig?
Eftersom säkerhetsdatabladet
säger samma sak som ideoexist så anser jag att det är en trovärdig källa.
Varför använde jag denna källa?
Jag använde mig av denna källa
eftersom jag var tvungen att försäkra mig om att det som stod på ideoexist
stämde.
Varför är det en trovärdig källa?
I denna källa så står det att
den är skriven och släppt under 2013 så informationen är ganska ny så den är
ganska trovärdig eftersom dem är skrivna av dem som gör produkter då det är ett
krav på alla kemikaliska produkter.
Varför använde jag denna källa?
Jag
använde denna källa för att jag skulle få reda på lite mer om bly ämnet som
finns i den faluröda färgen eftersom bly varken är bra för människor eller
miljön. Denna källa är också från wikipedia så det gäller samma sak här, det
vill säga att det är en bra informations källa men man ska vara försiktig och
vara kritisk när det gäller wikipedia. Man ska även vara försiktig för att en
användare kan gå in och ändra i texterna vilket gör att den inte alltid är
trovärdig. Då måste man även kolla på andra trovärdiga källor om det står samma
sak.
Varför är den trovärdig?
När
det gäller bly så har jag även läst på andra sidor för att se om informationen
var korrekt, har bland annat använt mig an Ne.se som är en trovärdig källa då
den skrivs av dem som är i den inriktningen som i det här fallet var det en
ekolog som skrev det som jag läste om.
Varför använde jag denna källa?
Jag
använde denna källa för att bland annat för att försäkra mig om att
informationen på wikipedia stämde. Men då hittade jag samtidigt annan
information om bly som jag tog med i min text.
Varför är den trovärdig?
På
Ne.se så ser man alltid den som har skrivit och i det här fallet så är det Germund
Tyler som är en svensk ekolog så han vet vad han skriver om. Man kan då googla
om den som skrivit och på så sätt se vad den personen har för erfarenhet om det
området och kan då bekräfta om källan ör trovärdig eller inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar