fredag 3 mars 2017

Upptäckt, Färg

Färg
Historik/fakta:
Textilfärgning kom att bli den riktiga storindustrin under den industriella revolutionen. De garn som skulle färgas lades i ett avkok från olika växter.  I Sverige var det vanligt att använda björklöv för att ge ullgarn och ylletyger en gulaktig färg. Röd färg fick man från roten till växten krapp, som odlades i Frankrike. Blå färg kunde man framställa med hjälp av en växt som heter vejde. Innan garnet kunde färgas, måste de först tvättas och blekas. För att färgen skulle fastna på fibrerna, måste garnet genomgå en process som kallas beting. Som betningsmedel för ull användes alun (ett aluminiumsalt). Garn och tyg lades utomhus för att blekas av solen. På söder i Stockholm använde man de kala klipporna som underlag. På avstånd såg klipporna vita ut och därför fick de namnet ”Vita bergen”.  Blekningen kunde ta flera veckor, men den kunde påskyndas genom att garnet först kokades med soda, som man kunde framställa ur havstång. I stället för soda kunde man använda så kallas pottaska, som framställdes ur träaska. Namnet kommer av att man använde stora grytor, som även kallades ”pottor”. Sedan resterna av askan slitas bot, fick en lösning av kaliumkarbonat, som är det kemiska namnet på pottaska. Eftersom det engelska skolsystemet hade försummat kemiundervisningen, inbjöds flera tyska kemister till England för att undervisa engelska studenter. År 1856 upptäckte en engelsk student, Henry Perkin, av en slump en metod att framställa ett purpurfärgar ämne ur en stenkolstjära. Färgämnet var ett utmärkt ämne för att färga textiler och blev väldigt efterfrågat. Det fick namnet anilin-purpur.
Behov:
Målarfärg används dels för att skydda föremål, men även för att ge dem ett tilltalande utseende. En bra målarfärg ska fästa ordentligt på underlaget och ge en hård och tålig yta. Man brukar måla husen för att det hindrar svamp från att växa i väggarna, färgen är helt enkelt giftig för svamparna. Förr så brukade man måla husen med plastfärg vilket ledde till att det la sig som ett lager över träet vilket gjorde att träet inte kunde andas, det möglade då inifrån. Den svenska landsbygden är bekant för sina röda stugor med vita knutar. Före slutet på 1700-talet var de flesta stugor omålade och grå. Den typiskt svenska rödfärgen, ”falurött”, härstammar från Falun i Dalarna, där ”rödjord” fanns i närheten av den bekanta gruvan. Rödjorden brändes i ugnar och man fick då fram ett färgstoft som man slammade upp i hett vatten tillsammans med rågmjöl. Färgstoftet bestod i huvudsak av röda järnoxider. Dessa motverkade dessutom röta i det målade trävirket. Falu rödfärg användes till en början mest för att måla officersställen, prästgårdar och större bondgårdar.
Konsekvenser: Faluröd färg är en färg som man gjorde genom att bryta ner färgens pigment i gruvor som skedde i Falun. Faluröd färg innehåller en liten mängd bly och då ska man därför undvika direkt kontakt. Bly är ett ämne som har en tendens att lagras i människokroppen ge fosterskador, njurskador och permanenta skador på det centrala nervsystemet. Genom utsläpp vid av bland annat mineralbearbetning och förbränning tillförs ständigt nya mängder bly till miljön. Dem sprids i atmosfären till avlägsna områden. Färgen innehåller små mängder av ämnen som kan ge allergiska reaktioner för oss människor. Man ska inte måla en båt med faluröd färg eftersom den är skadlig för vattenlevande organismer och ger långtidvariga problem i vattnet. Det rekommenderas att man inte ska måla med faluröd färg inomhus på större ytor. När man har målat med falurödfärg så ska man inte skölja penslarna över kranen så det kommer ut i avloppet, utan man ska lämna penslarna till ett insamlingsställe för farligt avfall. Det finns oljebaserade och vattenbaserade lacker. Dem oljebaserade lackerna har en stark doft som kan bli irriterande och skadligt för människans luktsinne. Eftersom de är gjorda av lösningsmedel såsom uretan, de är potentiellt brandfarliga samtidigt i våt form. Det flyktiga innehållet i lackfärg kan också orsaka allvarliga skador på miljön, särskilt i situationer där spill uppstår. Detta har lett till ökade efterlyser sin kontroll av Environmental Protection Agency. Men vattenbaserade lackfärger är inte lika giftiga och låta målare att arbeta utan att behöva oroa sig för inandning av giftiga ångor eller sätta upp med stark lukt.
Fördelar:
·     Man skyddar husen mot väder och dem håller längre
·     Det ger ett tilltalande utseende
·     Vissa färger är miljövänliga, men inte alla, bl. a är linolja miljövänligt
·     Bland annat så är lackfärg något som kan hålla i flera år
Nackdelar:
·     Vissa färger är inte miljövänliga, faluröd färg
·     Falufärg innehåller bly, som är skadligt för människor
·     Vid kontakt med faluröd färg måste man skölja med mängder vatten 
·     Oljebaserade lacker kan vara skadligt för människor

Varför använde jag denna källa?
Jag använde mig av wikipedia eftersom den sidan innehåller bra fakta, men på wikipedia så kan en användare ändra i texten vilket gör att informationen bli inkorrekt. Men oftast så är wikipedia en trovärdig källa. På wikipedia så är författaren av artikeln anonym vilket gör att man inte vet om den här personen vet vad den skriver om.
Varför är den trovärdig?
Som sagt så kan en användare på denna sida ändra i texten vilket gör att den inte är trovärdig. Man ska därför alltid vara källkritisk när det gäller wikipedia och jämföra med andra källor. Detta resulterar att wikipedia inte är en jätte bra trovärdighets källa men är ändå en bra informations källa.

Varför använde jag denna källa?
Jag använde mig av denna källa eftersom den innehöll en bra basfakta om den faluröda färgen. Om tillexempel varför den inte är bra för oss människor eller för levande vattenorganismer. Den innehöll också tillväga gångs sätt när man har använt klart färgen och hur man ska göra vid direkt kontakt. Jag tyckte att det stod mycket bra basfakta i denna källa då jag inte skulle fördjupa mig just i faluröd färg utan färger generellt. Denna källa hade även detaljerad information vilket jag inte använde mig av. Varför är den trovärdig?
Denna källa var trovärdig eftersom jag jämförde den med andra källor som hade samma information men med olika formuleringar som jag inte tagit med. Det står i denna källa att den är uppdaterad under 2013 så de fakta som står är hyfsat ny och är därför mer trovärdig. Det står dock inte vem som skrivit den men eftersom denna källa är ett säkerhetsdatablad så är den ganska trovärdig.

Varför använde jag denna källa?
Denna källa använde jag för att skulle få information om hur lackfärger påverkar miljön.
Varför är den trovärdig?
Eftersom säkerhetsdatabladet säger samma sak som ideoexist så anser jag att det är en trovärdig källa.

Varför använde jag denna källa?
Jag använde mig av denna källa eftersom jag var tvungen att försäkra mig om att det som stod på ideoexist stämde.
Varför är det en trovärdig källa?
I denna källa så står det att den är skriven och släppt under 2013 så informationen är ganska ny så den är ganska trovärdig eftersom dem är skrivna av dem som gör produkter då det är ett krav på alla kemikaliska produkter.

Varför använde jag denna källa?
Jag använde denna källa för att jag skulle få reda på lite mer om bly ämnet som finns i den faluröda färgen eftersom bly varken är bra för människor eller miljön. Denna källa är också från wikipedia så det gäller samma sak här, det vill säga att det är en bra informations källa men man ska vara försiktig och vara kritisk när det gäller wikipedia. Man ska även vara försiktig för att en användare kan gå in och ändra i texterna vilket gör att den inte alltid är trovärdig. Då måste man även kolla på andra trovärdiga källor om det står samma sak.
Varför är den trovärdig?
När det gäller bly så har jag även läst på andra sidor för att se om informationen var korrekt, har bland annat använt mig an Ne.se som är en trovärdig källa då den skrivs av dem som är i den inriktningen som i det här fallet var det en ekolog som skrev det som jag läste om.

Varför använde jag denna källa?
Jag använde denna källa för att bland annat för att försäkra mig om att informationen på wikipedia stämde. Men då hittade jag samtidigt annan information om bly som jag tog med i min text.
Varför är den trovärdig?
På Ne.se så ser man alltid den som har skrivit och i det här fallet så är det Germund Tyler som är en svensk ekolog så han vet vad han skriver om. Man kan då googla om den som skrivit och på så sätt se vad den personen har för erfarenhet om det området och kan då bekräfta om källan ör trovärdig eller inte.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar