Kroppens organ

SKELETTET

Uppgift 1:

Läs sidan 178-179 i biologiboken.

Vad heter skelettets delar?

Skelettet:

a: Nyckelben

b: Skulderblad

c: Bröstben

d: Revben

e: överarmsben

f: Armbågsben

g: Strålben

h: Handlovsben

i: mellanhandsben

j: fingerben

k: höftben

l: höftben

m: blygdben

n: höftkula

o: lårben

p: knäskål

q: skenben

r: vadben

s: mellanfotsben

t: tåben

u: vristben

v: hälben

Ryggraden:

A: 7 halskotor

B: 12 bröstkotor

C: 5 ländkotor

D: korsben och svanskotor

E: kota

F: utskott

G: Disk

Kraniet:

1. kranium

2. Pannben

3. Tinningben

4. Näsben

5: okben

6. överkäksben

7. underkäksben

8. nackben

Uppgift 2:

Besvara dessa frågor om skelettet.

1. Ta reda på hur många ben människans skelett består av!

Människans skelett består av över 200 olika ben.

2. Skelettet har tre viktiga funktioner. Vilka?

Skelettets tre viktiga funktioner är att tack vare skelettet får vi stadga, det vill säga att vi kan stå upp och faller inte ihop i en klump. Det andra är att vissa av skelettets delar skyddar organ som finns i kroppen. Kraniet skyddar vår hjärna och är som en hjälm, våra revben skyddar våra lungor och vårt viktigaste organ som vi behöver för att leva, hjärtat. I de större skelettbenen finns det en röd benmärg som bildar både vita och röda blodkroppar. Vita blodkroppar är något vi behöver eftersom dem skyddar oss mot infektioner. Röda blodkroppar behöver vi också för att de är dem som har hand om transportera syre och koldioxid i kroppen.

3. Förklara hur det kommer sig att ryggraden är både rörlig och stötdämpande!

Ryggraden består av kotor och sitter på varandra i en lång rad. Mellan alla kotor så finns det diskar som dem kallas som är tunna skivor med en yttre fastare ring av brosk, som är mjukare än ben, kring en geléliknande del. Diskarna hindrar kotorna från att skava mot varandra, det ger oss en rörlighet mellan kotorna och en viss stötdämpning. Ryggraden är dessutom svagt S- formad. Det gör att den är fjädrande och kan fånga upp stötar. På det här sättet skyddas hjärnan från skakningar när vi går eller springer.  

4. Vad är fontaneller?

När en bebis föds har dem något som kallas för fontaneller. Fontaneller är en mjukare del av en bebis kranium, det är därför vuxna alltid stöder bebisens huvud. 2 större fontaneller finns på hjässan och i nacken på bebisen, det finns också 2 mindre fontaneller som förekommer lateralt på kraniets båda sidor.

MUSKLERNA

s. 180-181, 183 i biologiboken

Uppgift 1:

1. Vad heter musklerna? Sök gärna fram även de latinska namnen eftersom det är de man ofta använder när man pratar om muskler, till exempel vid träning.

1. Nickmuskel

2. ansiktsmuskel

3. deltamuskel

4. stora bröstmuskler

5. biceps

6. raka bukmuskler

7. yttre sneda bukmuskler

8. raka lårmuskeln

9. skräddarmuskeln

10. nackmuskel

11. kappmuskel

12. breda ryggmuskler

13. triceps

14. sätesmuskler

15. lårets två hövande muskler

16. vadmuskel

Latinska namnet på triceps: Musculus triceps brachii

Latinska namnet på Biceps: Musculus biceps brachii

Latinska namnet på stora bröstmuskler: Musculus pectoralis major

2. Vilka muskler arbetar vid olika rörelser? Gör övningarna och känn efter vilka muskler som arbetar!

1. När man böjer huvudet fram så är det nackmusklerna som jobbar

2. när man böjer huvudet fram så är det nickmusklerna som jobbar

3. När man höjer armen rakt ut så är det biceps musklerna och deltamuskeln som jobbar

4. När man sträcker fram armarna rakt fram så är det kappmuskel och stora bröstmuskler

5. När man sträcker armarna bakåt så är det deltamuskeln, kappmuskeln och stora bröstmusklerna

6. Det är stora ryggmusklerna och de stora bröstmusklerna jobbar när man sträcker höften och böjer kroppen framåt

7. När man står på tå så är det de raka lårmusklerna och vadmusklerna.

8. När man gör en sidoböjning så är det nackmusklerna och de yttre sneda bukmusklerna

9.  När man lyfter låret snett uppåt är det raka lårmuskler och skräddarmuskeln.

10. När man lyfter låret rakt upp så är det lårmusklerna som jobbar,

Uppgift 2:

Besvara följande frågor!

Det finns tre olika typer av muskler. Vilka?

De flesta muskler har till uppgift att hålla ihop skelettets olika delar och att röra kroppen. De kallas skelettmuskler. Dem du kan styra med viljan, och därför kan du själv bestämma över dina rörelser. Hjärtats muskulatur och den glatta muskulaturen i bl. a magens och tarmarnas väggar kan du däremot inte påverka med viljan. Sammanfattningsvis så finns det skelettmuskler, hjärtats muskulatur och den glatta muskulaturen. 

Vilka skillnader finns mellan de olika muskeltyperna?

Man kan bestämma över skelettmusklerna men inte hjärtats muskulatur eller den glatta muskulaturen.

Vad behöver musklerna för att arbeta?

Musklerna behöver syre och näringsämnen som finns i blodet som transporteras från lungorna ut i musklerna. Vid lättare muskelarbete så finns det tillräckligt med syre i muskeln.

Förklara vad som händer när du får mjölksyra i musklerna!

Vid hårdare arbete, t ex vid en hård språngmarsch, så räcker syret inte till. Då bryts inte de energirika kolhydraterna ner till koldioxid och vatten, som vid vanlig förbränning. Istället bildas det mjölksyra som gör att musklerna blir trötta. Muskeln kan arbeta en kort stund md mjölksyra men får då en ”syreskuld”. Skulden ”betalas” genom ökad andning och puls. Får man vila en stund så kommer syret tillbaka till musklerna och då försvinner mjölksyran och tröttheten.

Många muskler har en antagonist. Förklara och ge exempel!

Vår kropp innehåller drygt 600 skelettmuskler. Muskler som påverkar en viss led är ofta ordnade i grupper. Muskler som har samma funktion och hjälps åt i sitt arbete kallas agonister eller synergister. Muskler som motverkar varandra kallas antagonister. De olika muskelgrupperna samspelar på ett invecklat sätt när man rör sig. Rörelserna blir därför smidiga.

HUDEN

1. Vilka 3 lager består huden av?

Hudens tre lager är överhud, läderhud och underhud. Överhuden är det tunnaste lagret och skyddar mot uttorkning, bakterier och smuts. Läderhuden är tjockare än överhuden. Den är full av blodkärl och olika typer av känselkroppar, svettkörtlar och hårsäckar. Det sista lagret är underhuden så lagrar fett och håller dig varm

2. Nämn 3 uppgifter som huden har!

Överhuden skyddar oss mot uttorkning och yttre påverkan av olika slag. Det finns inga blodkärl i den över huden. Därför får cellerna i hudens övre del ingen näring. Det bildas ett lager av döda celler – hornlager. I läderhuden finns det blodkärl. Blodkärlen levererar näring till hud cellerna och transporterar bort avfall från dem. Underhuden består mesta av fettceller. Fettet hjälper kroppen att hålla värmen. Fetter fungerar också ”stötdämpare” och som extra näring om kroppen får för lite mat.

3. Förklara vad pigment är för något.

I överhuden så finns det brunaktiga färgkorn, pigment, i olika mängde. Pigment skyddar kroppen från farlig solstrålning.  När vi solar oss ökar pigmentmängden så att huden bättre ska tåla solstrålarna, vilket leder till att vi blir solbrända.

4. Varför får vi ibland "gåshud"?

När man fryser eller blir rädd kan hårresarmuskeln dra ihop sig och man får då gåshud. Ju mer pigmentet hårstrå innehåller, desto mörkare blir det. Pigmentmängden minskar ofta med åren. Då blir håret gråaktigt, ju gråare hår ju mindre pigment har man.

5. Varför blir huden rynkig hos äldre personer?

Läderhuden innehåller också elastiska trådar som gör att den håller sig jämn och slät. Hos äldre blir huden rynkig för att den delvis saknar elasticitet.

6. Förklara hur det kommer sig att vi får pormaskar och finnar!

Talgkörtlar bildat talg som bidrar till att huden inte torkar ut. under puberteten bildas ofta mer talg i huden talgen bildar ibland en propp, pormask, i utförsgången från en talgkörtel eller hårsäck .om utförsgången infekteras så bildas en finne.

7. När du blir för varm behöver kroppen kyla ner sig. Förklara hur det går till!

Det är i läderhuden som svettkörtlarna finns, svett är kroppens sätt att kyla ner sig. Svettkörtlarna driver ut vatten med salter ur kroppen genom porer på hudytan. När svetten avdunstar kyls huden ner. Om du blir varm svettas du mer, och samtidigt strömmar det mera blod genom hudens blodkärl. Blodet kyls då av innan det går vidare in till kroppens olika delar.  På det här sättet förhindras att kroppen blir för varm.

Upptäckt, Färg

Färg

Historik/fakta:

Textilfärgning kom att bli den riktiga storindustrin under den industriella revolutionen. De garn som skulle färgas lades i ett avkok från olika växter.  I Sverige var det vanligt att använda björklöv för att ge ullgarn och ylletyger en gulaktig färg. Röd färg fick man från roten till växten krapp, som odlades i Frankrike. Blå färg kunde man framställa med hjälp av en växt som heter vejde. Innan garnet kunde färgas, måste de först tvättas och blekas. För att färgen skulle fastna på fibrerna, måste garnet genomgå en process som kallas beting. Som betningsmedel för ull användes alun (ett aluminiumsalt). Garn och tyg lades utomhus för att blekas av solen. På söder i Stockholm använde man de kala klipporna som underlag. På avstånd såg klipporna vita ut och därför fick de namnet ”Vita bergen”.  Blekningen kunde ta flera veckor, men den kunde påskyndas genom att garnet först kokades med soda, som man kunde framställa ur havstång. I stället för soda kunde man använda så kallas pottaska, som framställdes ur träaska. Namnet kommer av att man använde stora grytor, som även kallades ”pottor”. Sedan resterna av askan slitas bot, fick en lösning av kaliumkarbonat, som är det kemiska namnet på pottaska. Eftersom det engelska skolsystemet hade försummat kemiundervisningen, inbjöds flera tyska kemister till England för att undervisa engelska studenter. År 1856 upptäckte en engelsk student, Henry Perkin, av en slump en metod att framställa ett purpurfärgar ämne ur en stenkolstjära. Färgämnet var ett utmärkt ämne för att färga textiler och blev väldigt efterfrågat. Det fick namnet anilin-purpur.

Behov:

Målarfärg används dels för att skydda föremål, men även för att ge dem ett tilltalande utseende. En bra målarfärg ska fästa ordentligt på underlaget och ge en hård och tålig yta. Man brukar måla husen för att det hindrar svamp från att växa i väggarna, färgen är helt enkelt giftig för svamparna. Förr så brukade man måla husen med plastfärg vilket ledde till att det la sig som ett lager över träet vilket gjorde att träet inte kunde andas, det möglade då inifrån. Den svenska landsbygden är bekant för sina röda stugor med vita knutar. Före slutet på 1700-talet var de flesta stugor omålade och grå. Den typiskt svenska rödfärgen, ”falurött”, härstammar från Falun i Dalarna, där ”rödjord” fanns i närheten av den bekanta gruvan. Rödjorden brändes i ugnar och man fick då fram ett färgstoft som man slammade upp i hett vatten tillsammans med rågmjöl. Färgstoftet bestod i huvudsak av röda järnoxider. Dessa motverkade dessutom röta i det målade trävirket. Falu rödfärg användes till en början mest för att måla officersställen, prästgårdar och större bondgårdar.

Konsekvenser: Faluröd färg är en färg som man gjorde genom att bryta ner färgens pigment i gruvor som skedde i Falun. Faluröd färg innehåller en liten mängd bly och då ska man därför undvika direkt kontakt. Bly är ett ämne som har en tendens att lagras i människokroppen ge fosterskador, njurskador och permanenta skador på det centrala nervsystemet. Genom utsläpp vid av bland annat mineralbearbetning och förbränning tillförs ständigt nya mängder bly till miljön. Dem sprids i atmosfären till avlägsna områden. Färgen innehåller små mängder av ämnen som kan ge allergiska reaktioner för oss människor. Man ska inte måla en båt med faluröd färg eftersom den är skadlig för vattenlevande organismer och ger långtidvariga problem i vattnet. Det rekommenderas att man inte ska måla med faluröd färg inomhus på större ytor. När man har målat med falurödfärg så ska man inte skölja penslarna över kranen så det kommer ut i avloppet, utan man ska lämna penslarna till ett insamlingsställe för farligt avfall. Det finns oljebaserade och vattenbaserade lacker. Dem oljebaserade lackerna har en stark doft som kan bli irriterande och skadligt för människans luktsinne. Eftersom de är gjorda av lösningsmedel såsom uretan, de är potentiellt brandfarliga samtidigt i våt form. Det flyktiga innehållet i lackfärg kan också orsaka allvarliga skador på miljön, särskilt i situationer där spill uppstår. Detta har lett till ökade efterlyser sin kontroll av Environmental Protection Agency. Men vattenbaserade lackfärger är inte lika giftiga och låta målare att arbeta utan att behöva oroa sig för inandning av giftiga ångor eller sätta upp med stark lukt.

Fördelar:

·     Man skyddar husen mot väder och dem håller längre

·     Det ger ett tilltalande utseende

·     Vissa färger är miljövänliga, men inte alla, bl. a är linolja miljövänligt

·     Bland annat så är lackfärg något som kan hålla i flera år

Nackdelar:

·     Vissa färger är inte miljövänliga, faluröd färg

·     Falufärg innehåller bly, som är skadligt för människor

·     Vid kontakt med faluröd färg måste man skölja med mängder vatten 

·     Oljebaserade lacker kan vara skadligt för människor

Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A5larf%C3%A4rg

Varför använde jag denna källa?

Jag använde mig av wikipedia eftersom den sidan innehåller bra fakta, men på wikipedia så kan en användare ändra i texten vilket gör att informationen bli inkorrekt. Men oftast så är wikipedia en trovärdig källa. På wikipedia så är författaren av artikeln anonym vilket gör att man inte vet om den här personen vet vad den skriver om.

Varför är den trovärdig?

Som sagt så kan en användare på denna sida ändra i texten vilket gör att den inte är trovärdig. Man ska därför alltid vara källkritisk när det gäller wikipedia och jämföra med andra källor. Detta resulterar att wikipedia inte är en jätte bra trovärdighets källa men är ändå en bra informations källa.

Källa: http://ottossonfarg.com/wp-content/uploads/2015/02/Falu-Rodfarg-SDB.pdf

Varför använde jag denna källa?

Jag använde mig av denna källa eftersom den innehöll en bra basfakta om den faluröda färgen. Om tillexempel varför den inte är bra för oss människor eller för levande vattenorganismer. Den innehöll också tillväga gångs sätt när man har använt klart färgen och hur man ska göra vid direkt kontakt. Jag tyckte att det stod mycket bra basfakta i denna källa då jag inte skulle fördjupa mig just i faluröd färg utan färger generellt. Denna källa hade även detaljerad information vilket jag inte använde mig av. Varför är den trovärdig?

Denna källa var trovärdig eftersom jag jämförde den med andra källor som hade samma information men med olika formuleringar som jag inte tagit med. Det står i denna källa att den är uppdaterad under 2013 så de fakta som står är hyfsat ny och är därför mer trovärdig. Det står dock inte vem som skrivit den men eftersom denna källa är ett säkerhetsdatablad så är den ganska trovärdig.

Källa: http://www.idoexist.com/fordelar-och-nackdelar-med-lackfarg-applications/  

Varför använde jag denna källa?

Denna källa använde jag för att skulle få information om hur lackfärger påverkar miljön.

Varför är den trovärdig?

Eftersom säkerhetsdatabladet säger samma sak som ideoexist så anser jag att det är en trovärdig källa.

Källa: file:///Users/02elisjo/Downloads/1537-1.pdf

Varför använde jag denna källa?

Jag använde mig av denna källa eftersom jag var tvungen att försäkra mig om att det som stod på ideoexist stämde.

Varför är det en trovärdig källa?

I denna källa så står det att den är skriven och släppt under 2013 så informationen är ganska ny så den är ganska trovärdig eftersom dem är skrivna av dem som gör produkter då det är ett krav på alla kemikaliska produkter.

Källa: https://sv.wikipedia.org/wiki/Bly

Varför använde jag denna källa?

Jag använde denna källa för att jag skulle få reda på lite mer om bly ämnet som finns i den faluröda färgen eftersom bly varken är bra för människor eller miljön. Denna källa är också från wikipedia så det gäller samma sak här, det vill säga att det är en bra informations källa men man ska vara försiktig och vara kritisk när det gäller wikipedia. Man ska även vara försiktig för att en användare kan gå in och ändra i texterna vilket gör att den inte alltid är trovärdig. Då måste man även kolla på andra trovärdiga källor om det står samma sak.

Varför är den trovärdig?

När det gäller bly så har jag även läst på andra sidor för att se om informationen var korrekt, har bland annat använt mig an Ne.se som är en trovärdig källa då den skrivs av dem som är i den inriktningen som i det här fallet var det en ekolog som skrev det som jag läste om.

Källa: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/bly

Varför använde jag denna källa?

Jag använde denna källa för att bland annat för att försäkra mig om att informationen på wikipedia stämde. Men då hittade jag samtidigt annan information om bly som jag tog med i min text.

Varför är den trovärdig?

På Ne.se så ser man alltid den som har skrivit och i det här fallet så är det Germund Tyler som är en svensk ekolog så han vet vad han skriver om. Man kan då googla om den som skrivit och på så sätt se vad den personen har för erfarenhet om det området och kan då bekräfta om källan ör trovärdig eller inte.