Periodiska systemet

Periodiska systemet 300-500 ord

I periodiska systemet ordnar man ämnena i en tabell efter antalet protoner. Protoner är de som kretsar runt kärnan i atomen. I det periodiska systemet visar det namnet på ämnet, ovanför namnet står det kemiska tecknet på ämnet. Sedan står det en siffra uppe i det vänstra hörnet som står för atomens atomnummer och det sista är i det vänstra hörnet längst ner där de visar atomens atommassa.

  Det periodiska systemet består bara av grundämnen. Man delar upp alla grundämnena i metaller och ickemetaller, tillexempel järn (Fe)är ett metalliskt grundämne medan väte (H) inte är ett metalliskt ämne. Nedanför tabellen finns det 2 vågräta rader som är markerade med en eller två punkter som är med i tabellen. Dessa punkter betyder att det är alla de ämnena som räknas i en ruta.

  Det var ryssen Mendelejev som under 1800- talet som påbörjade det periodiska systemet. Efter hand som man har hittat nya grundämnen har man kunnat fylla de luckor som han fick i sitt system.

  Hittills har man hittat 91 olika grundämnen i naturen och har framställt fler i laboratorier. I periodiska systemet anges också atommassan för varje atomslag, det är mätt i enheten u som står för atommassenheter.

  Det lodräta raderna i det periodiska systemet kallas för grupper och de vågräta raderna kallas för perioder. De ämnena som är inom en grupp, det vill säga de ämnena som är i samma lodräta rad, har liknande egenskaper. Grupp 1 i det periodiska systemet har atomer med bara en valenselektron i den gruppen är det väte och alkalimetallerna, grupp 2 har 2 stycken valenselektroner och är de alkaliska jordartsmetallerna och så vidare. Det beror på att de har samma antal valenselektroner. Valenselektroner är de elektroner som är i det yttersta skalet. I en period, som är de vågräta raderna, har atomerna lika många elektronskal.