Förbränning av magnesium

Förbränning av Mg

Material

•         Degskål
•         Degtång
•         Brännare
•         Tändstickor

Magnesiumet var från början en tunn metallbit som är lätt böjlig och är silverfärgad.

Det som hände var att magnesiumet började brinna och sedan började magnesiumet få en ett ljust sken. Man fick inte titta på magnesiumet när de det började skina men efteråt la vi ned magnesiumet i skålen.

I skålen är metallbiten vit och blev som smulor eller aska.

2 Magnesium + O2  à 2 MgO

magnesium + syre à magnesiumoxid

Nytt ämne.

Labrapport

Labbrapport

Syfte:

Undersöka hur friktionen ändras när jag drar ett föremål på olika underlag.

Hypotes:

Jag tror att mitt föremål kommer att kräva mer kraft på glasytan då den har en sula som är gjord av gummi som fastnar. Jag tror att det kommer vara minst kraft på gräsytan då den inte fastnar lika lätt.

Material:  

·      Gräsyta

·      Asfalt

·      Bordsyta (laminat)

·      Glasyta

·      Tyg bänk

·      Sko

·      Dynamometer (10N)

Metod:

·      Först ska jag ta en dynamometer och mitt föremål till underlagen som jag har valt

·      Fäster dynamometern i skons skosnören och drar de längs ytan

·      Jag drog dynamometern längs med underlaget

·      Jag kunde mäta kraften när hastigheten var konstant.

·      Tar bild hur de ser ut när jag drar föremålet.

·      Skriver in i min tabell hur många Newton de behövs för att föremålet ska röra på sig på det underlaget

·      Sedan går jag till nästa underlag och gör samma sak

Resultat:

Gräsmatta: På gräsmattan så gick de trögast att få föremålet att röra på sig och resultatet blev 3,5N.

Asfalt: På asfalten gick det också ganska trögt, resultatet blev 2N.

Bordsyta (laminat): På bordsytan gick det ganska lätt att få skon att flytta på sig, kraften där blev 1N.

Glasyta: Jag kände att de gick trögare att få skon att röra på sig på glasytan, resultatet blev 0,9N.

Tyg bänk: På tygbänken gick de också ganska trögt när jag drog skon och resultatet blev 1,5N.

Material	Kraft
Gräsmatta	3,5N
Asfalt	2N
Bordsyta (laminat)	1N
Glasyta	0,9N
Tyg bänk	1,5N

  

Sko

Dynamometer

Bordsyta (laminat)

Asfalt

Gräsyta

Tyg bänk

Glasyta

Slutsats:

De gick åt mer kraft på gräset för att ytan var ojämn och glasytan var en jämn yta. Föremålet glider bättre på glasytan för att de som sticker upp påverkar inte föremålet lika mycket och föremålet fastnar inte jämfört med gräsytan som är ojämn och de sticker upp grässtrån som gör att föremålet fastnar.

  Min hypotes stämde inte. Jag trodde de skulle gå mest kraft på glasytan och minst på gräsytan. Men så var de inte utan de krävdes mest kraft på gräsytan och minst kraft på glasytan.

  Friktion kan användas i vardagen då man cyklar eller när man åker bil. När du cyklar så får du motvind och motvinden är friktionen, när man cyklar vill man ha så lite friktion som möjligt men friktion är ändå något som vi behöver. När du åker bil tillexempel så är friktionen densamma men känns inte lika tydligt om du cyklar. När du bromsar så är de friktionen som gör så att fordonet stannar, utan de skulle du bara fortsätta att rulla.

  Jag hade kunnat förbättra mitt experiment genom att använda en dynamometer som bara var för 5N då hade jag kunnat få ännu tydligare resultat, jag hade kunnat ta bilder när jag drog föremålet över ytan och kunnat ta ett annat föremål då de var många som tog en sko.

NO frågor fysik

NO frågor 5/9

1  Du ska kunna visa hur man ritar krafter. Rita bilder och förklara.

Svar:

1. Friktion ritar man då föremålet glider på en yta. Dit föremålet dras så ska man rita friktionspilen i motsatt riktning för att friktionen bromsar föremålets rörelse. Om det är en ojämn yta är friktionskraften starkare och man får ta i när man ska flytta föremålet. Är det en jämn yta är friktionskraften inte lika stark och jag behöver inta ta i lika mycket som på en ojämn yta. För att flytta på föremålet så måste jag använda mig av min muskelkraft. Ett exempel är om man kör en skottkärra på ojämn mark så går det trögare att köra den jämfört med en jämn yta. När man ska flytta på föremålet så använder man muskelkraft, det är de som är rörelsekraft.  

 

2. Tyngdkraft påverkar varenda liten del av ett föremål. När man ritar så visar man föremålets tyngd med en enda pil. Den pilen pekar nedåt från föremålets tyngdpunkt, tyngdpunkten brukar sitta i mitten på ett föremål.  Om man ska lyfta ett tungt föremål så är det tyngdkraften som påverkar de.

 

3. Normalkraft är de motstånd en yta gör när ett föremål trycker på ytan. Ett exempel är att om man sätter en bok på ett bord så håller bordet emot och det är de som är normalkraft.

 

2  Varje kraft som påverkar ett föremål har alltid en motkraft. Förklara och ge exempel.

Svar:

Tyngdkraften har motkraften normalkraft eftersom det är normalkraften som gör att ett föremål inte åker igenom tillexempel ett bord. Friktionskraftens motkraft är muskelkraften, eftersom man tar i när man drar ett föremål eller flyttar ett föremål längs en yta. Desto ojämnare yta desto mer friktion, är de en slätare yta så är friktionen inte lika stark.  

3. Förklara skillnaden mellan begreppen massa och tyngd. Ge några exempel på hur man kan mäta dessa.

Svar: Skillnaden mellan massa och tyngd är att massa är det föremålet är gjord av. Tyngden är en kraft som drar dig mot jorden. Massan på ett föremål är alltid samma men tyngden är inte alltid den samma. Om föremålets massa är 30 kg kommer det vara samma om de skulle ha varit på månen, men tyngden hade inte varit lika mycket eftersom månen inte har lika stark dragningskraft. Man kan mäta massa med hjälp av en mat våg. Tyngden kan man mäta med hjälp av en dynamometer.

4. Orsaker till att man vill öka eller minska friktion. Ge exempel och förklara. 

Svar: Man vill ha mindre friktion när man tillexempel ska köra en skottkärra. Om ytan är ojämn blir de mer friktion, om man kör skottkärran genom en ojämn yta får man ta i mer jämfört om man kör den på en jämn yta. Man vill ha mer friktion när man kör bil. När man kör bil får man luftmotstånd vilket saktar ned farten lättare när man ska bromsa in eller stanna. Om man inte skulle ha friktion så skulle man fortsätta att rulla.

5. Förklara begreppet hävarm. Hur kan vi använda hävarmar i vardagliga situationer för att underlätta för oss? Ge exempel.

Svar: En hävarm är en spak av något slag som kan lyfta eller sänka ett föremål. Hävstång är ett annat ord för hävarm men betyder samma sak. Man kan använda en hävstång om man ska flytta ett tungt föremål, tillexempel en sten. Eller om man ska knäcka en nöt med en nötknäppare som är ett verktyg. Hävarmen ska vara vridbar kring en punkt det kallas för vridningspunkt. Vridmomentet beror av kraften som verkar på hävarmen och hävarmens längd. Hävarmen hjälper oss att lyfta mer med mindre ansträngning.

6. Förklara begreppet tyngdpunkt.

Svar: Med tyngdpunkt menar man en punkt, där man kan tänka sig att föremålets hela massa är samlad. En tyngdpunkt brukar befinna sig i mitten av föremålet. På en kartongbit kan man hitta tyngdpunkten genom att man stoppar ett häftstift med en tråd hängandes med en tyngd (eller ett tyngre föremål) så tråden är sträckt. I de hörnet där häftstiftet satt pekar man upp mot taket och drar ett sträck längs där tråden går. När man har gjort de i alla hörn så får du fram tyngdpunkten där alla sträcken möts.   

7. Hur ska man tillverka föremål för att de ska stå stadigt? Ge exempel och förklara.

Svar: För att ett föremål ska vara så stadigt som möjligt så ska stödytan vara så stor som möjligt. Tillexempel så är en bok stadigare när den ligger på den största stödytan och har även låg tyngdpunkt.