Svampar

Svampar

Minns du?

1. Dem är bra nedbrytare, dem kan också hjälpa andra växter.

2. Dem är giftiga mot oss människor. Och kan vara skadliga mot vår hjärna, vårt nervsystem, våra njurar och vår lever.

3. a) Vi plockar frukten av svampen för själva svampen är i marken så vi plockar själva frukten, t ex vi plockar äpplet från äppelträdet.

    b) Det är den delen som förökar sig genom att dem har porer i antingen i taggarna på en taggsvamp eller på skivor hos skivlingar.

4. Först så far en spor ut skivorna/taggarna, det blir nytt mycel sedan växer det upp en ny liten svamp.

5. Jäst gör så att degen växer och blir lättare att ”jobba” med.

6. Skade svampar är svampar som är giftiga, för dem skadar våra organ i kroppen och vårt nervsystem.

7. Kantarell och karljohanssvamp.

8. Flugsvamp och mögelsvamp.

9. Nej det kan vi inte

10. Det skulle kunna vara mögel eller mycel

11. Med nedbrytare, parasiter eller i symbios med en annan organism

12. Skorplav, busklav och bladlav

Förstår du?

1. För Carl von Linné förstod sig inte på svamparna det var ett ”kaos” enligt honom

2. För att det är mycelet som är själva svampen och det vi ser är ”frukten”

3. Den ena typen kan påverka magsäckens och tarmarnas slemhinnor, den andra typen kan

4.  Dem är nedbrytare dvs att dem bryter ner material som det tar näring från.

5. Den växt som ingår i mykorrhizan får en del vatten och närsalter

   Som svamptrådarna suger till sig ur marken. Istället får svampen socker som växten bildar i sina gröna delar. Både svampen och växten har nytta av samarbetet. Ett sådant samarbete kallas symbios.

6. För att svamparna i jästen dör och då slutar det att jäsa.

7. Svampar är speciella och har ett samarbete med ett träd men om man hugger ner den så dör svampen för den får ingen hjälp från trädet.

8. Om det är gott om lavar så är luften bra är det ont om lavar är luften dålig

Växter, mossor och lavar

Mossor, lavar och växter

Lingonris: Lingon är ett ris som är vintergrönt. Lingonets bär, som också heter lingon är ätliga, och mognar i augusti-september. Lingonväxter odlas inte så ofta, bären plockas därför ofta från vilda växter. Lingonet växer oftast på norra halvklotets skogsbälte (som ett bälte av skog) i Europa, Asien, och Nordamerika, från tempererade till nästan arktiska (kallt) klimat. Lingon blir ungefär 10-40 centimeter hög, med kompakt (sitter ihop)växtsätt. De trivs i halvskugga och med sur, fuktig (övre delen av jordavlagring). I Sverige är lingon vanligt i gles barrskog, särskilt i närheten av tall. Lingon är mycket tåliga mot kyla, de kan tåla -40 °C och eventuellt lägre, men växer dåligt där somrarna är mycket varma

Bägarlav: är en lavart som först beskrevs av Delise, och fick sitt nu gällande namn av William Nylander. Sträv bägarlav ingår i släktet Cladonia och familjen Cladoniaceae. Arten är reproducerande i Sverige. Inga underarter finns listade i Catalogue of life.

Vägg mossa: Väggmossa (Pleurozium schreberi) är en mo som hör till gruppen egentliga bladmossor Sitt vetenskapliga namn har den fått efter Johann Cristian Daniel von Scherber, en tysk naturforskare som var elev till Carl von Linné. Väggmossan har ett mattbildade växtsätt. Skotten är upprätta till något liggande och ganska grova i sin byggnad. Längden på skotten är 5-10 centimeter. Stammarna är enkelt pargreniga och har en rödaktig färg. Bladen är gulgrönaktiga, kupiga och äggrunda med en kort trubbig spets. I sällsynta fall är sporhus(är del av vissa levande organismers livscykel)närvarande. 

källor: Bägarlav: http://www.webbfloran.fi/kasvi.php?row_id=122&kasvin_nimi=B%E4garlav&kieli=swe  Väggmossa:https://sv.wikipedia.org/wiki/Väggmossa

Lingonris:https://sv.wikipedia.org/wiki/Lingon